Sojdet - samlingsplats i Sjonhem

- Synd att vi inte har den kvar, säger Anders Larsson. Den är privatägd och ombyggd sen många år. Där kunde det ha blivit social gemenskap i bastun.
De andra håller med.
För social gemenskap är viktig. Den får man i hembygdsföreningen antingen man är engagerad i parkering och korv-kaffeförsäljning på auktionerna vid Bjärby eller man är med och bränner tjära i sojdet på den underbart fridsamma platsen nere i Bjärbyskogen.

Bra bas
En liten, men dock, ekonomisk bas har föreningen i den uthyrning som görs av trerumslägenheten på andra våningen i hembygdsgården. Huset vad tidigare lärarbostad, med småskollärarinnans bostad uppe och folkskollärarens bostad nere.
- Min farmor kom hit och bodde däruppe, säger Lars Klintberg. Hon hette Anna Palmberg och senare gifte hon sig med farfar och bytte till Klintberg.
På andra sidan vägen ligger gamla skolan där det var verksamhet till slutet av 1950-talet.
Hembygdsgården används flitigt och som sagt lite pengar kommer in genom uthyrningen av lägenheten.
- Hyran är låg och vi hyr helst ut till folk från bygden, säger Lars Klintberg. Har vi möten eller andra tillställningar nere så stör det ju en del upp.
Först hade man lägenheten uthyrd endast till turister sommartid, men det är viktigt att nån bor där året runt, att huset lever.

Började med cirkel
Föreningen bildades 1978 med en studiecirkel som utgångspunkt och något senare fick den chansen att köpa hembygdsgården av Röda korskretsen. Senaste renoveringen var trappan ute som murats upp helt ny. Snart kommer också ett staket upp mot den hårt trafikerade vägen utanför.
Lars Klintberg berättar också om det projekt för äldre, särskilt boende, som föreningen var med och drev just vid förra maktskiftet i kommunen.
Det gällde prästgården här, säger han. Kyrkan ville göra sig av med den och vi ville, tillsammans med hembygdsföreningar runt omkring, ha den till boende för folk i bygden, som inte orkar bo hemma längre.
I två år brottades vi med frågan och hade ritningar framme men den nya kommunledningen hakade inte på.
Det är svårt att definiera vad en levande landsbygd är, när sådana projekt för det levande inte kan bli av, säger Anders Larsson.
Prästgården ägs nu av nybildade Vänge församling och den hyrs ut.
En annan bra inkomst, förutom lägenhetsuthyrning, som föreningen har, är parkeringsavgifter samt korv- och kaffeförsäljning, när Elof Hansson har auktioner vid Bjärby gård.

Kär plats
En kär samlingsplats är sojdet i skogen en bit från Bjärby. Där har hembygdsföreningen byggt sojde på en gammal sojdesplats och under årens lopp har man gjort fem tjärbränningar där.
Sojdet är huvudsaken på den vackra platsen. Men den används också flitigt som utflyktsmål. Där finns naturligtvis uppbyggd plats för sojdesgubbarna att sitta och vila och vänta på och även ett bulhus har byggts där.
Till den fridsamma inhägnade platsen söker sig mycket folk från bygden på kvällstid och andra lediga stunder året runt även om det blir mest under varmare årstider.
Så här års är det mattan av vitsippor och fågelsången som är mest njutbart. Friluftsgudstjänster hålls där och även en och annan vigsel.

Dagen D
Första lördagen i augusti är Dagen D. Då anordnar hembygdsförening årets grillfest. Den bokar alla in, både sockenbor och hemvändande. Föreningen har delat in socknen i tre grupper som alternerar att ordna festen. Tält sätts upp någon dag innan, på lördagsmorgonen börjar grillningen av de fem lammen, drickkaggen kommer på plats och sen strömmar folk till. En tradition värd att bevara.
- Vi brukar ha tur med vädret, säger Göte Johansson. Skulle det vara regn kan vi låna någon av sockens två ridhus.

Vilande projekt
Ett vilande projekt som ökat i omfång efterhand är sockenboken. Från början var den tänkt att vara klar omkring sekelskiftet. Men mer och mer har kommit till.
- Nu måste vi snart sätta ner foten och se till att boken blir av, säger Anders Larsson. Men det är inte helt lätt.
Sockengemenskapen går också utanför sockengränsen.
- Vi arbetar "tajt" med andra hembygdsföreningar, säger Anders Larsson. Hallaföreningen bjuder in oss till Valborgsmäss och nu får vi nog ta och återgälda det med kubbturnering snart. Även Viklauföreningen har vi bra samarbete med.
Det hänger kvar sen vi hade skolor tillsammans och vi är ju alla med i Vänge församling.