Sojdesbränningen på Gotland är räddad
Trätjära är inte ett träskyddsmedel, utan en ytbehandlingsprodukt. Det klargörandet från Kemikalieinspektionen gör att alla som använder tjära kan andas ut - och de som bränner sojden kan förbereda nästa säsong.
I slutet av förra året slog Riksantikvarieämbetet larm. EU hade satt upp trätjära på sin lista över ämnen som misstänks vara biocider enligt det så kallade biociddirektivet. Biocider är bekämpningsmedel, ämnen som motverkar skadliga organismer, till exempel levande bakterier och svampar.
Enligt EU:s biociddirektiv ska alla biocider på marknaden vara testade för att få säljas från den 1 oktober i år. Detta innebär att producenter av trätjära noggrant måste deklarera produktens innehåll och farlighet samt göra en riskbedömning. Sådana tester skulle för små producenter kosta mer än årsinkomsten av tillverkningen ger, och därför äventyrades den småskaliga produktionen i landet - även sojdesbränningen på Gotland.
Oduglig som biocid
Riksantikvarieämbetet drog igång ett stort arbete för att visa att trätjäran inte är en biocid. Den Nordiska Biocidgruppen, där myndigheter från Sverige, Norge och Finland ingår, har genomfört prov för att bevisa att trätjära är oduglig som biocid - det vill säga livsdödare. Testet genomfördes av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP, och slutredovisades innan sommaren.
Med resultatet i hand vågar Riksantikvarieämbetet nu gå ut och lova att trätjäran är räddad. SP har bland annat undersökt ett takspån som tjärades för 11-12 år sedan. Tjäran påvisar inga som helst skyddande egenskaper och SP drar slutsatsen att flyktiga ämnen med viss biocidal effekt försvinner med tiden. Därmed kan inte trätjära anses vara ett bekämpningsmedel, utan en ytbehandlingsprodukt. Som sådan undgår den de hårdare regler som EU ställer. Kemikalieinspektionen publicerade förra veckan på sin hemsida en text ut som förtydligar Sveriges syn på trätjära.
Så jobbar vi med nyheter