Sockerbrukets gömda skatt

111 fruktträd finns det allt som allt i trädgården. Av dessa är 87 äppelträd.
Marek Jönsson har koll på dem alla. Han, som var betinspektör under bet-erans sista decennier på Gotland, bor i den gamla disponentvillan som ligger intill parken och han äger en del av fruktträdgården. När sockerbrukets egen trädgårdsmästare försvann från parken tog Marek det på sin lott att sköta om också den del av fruktträdgården som hänger ihop med industriområdet och den del som tillhör Gotlands kommun.

Fruktträdgårdens historia är sammanvävd med brukets. Förmodligen anlades trädgården när den första disponentvillan byggdes 1916. I sockerproduktionen användes kalk och kalkresterna lagrades på hög i trädgårdens västra ände. Nu ligger trädgården som i en skyddad och lummig dal mellan bruket, kalkhögarna och parkens höga barrträd.
- Den här trädgården måste skötas och bevaras, tycker Marek Jönsson.
Förr var han betinspektör med full koll på vilka sjukdomar som kunde drabba betor och vilket utsäde som var bäst. Nu är han på god väg att bygga upp samma expertkunskaper på äppelfronten. I en pärm har han listat trädgårdens alla träd och markerat ut de olika sorterna. Här finns inga nymodigheter i sikte, utan bara gamla klassiska äppel- och päronsorter. Det gotländska Stenkyrkeäpplet och danska Ribston är de vanligaste sorterna, men här finns också sommaräpplen som mognar tidigt, vinteräpplen, som Gul Richard och Maglemer, som håller ända fram till maj om de lagras i jordkällaren och Paradisäpplen som är oätliga, men som ger fin gelé.

För Eva Selin från Gotlands museum är den här trädgården något av en skattkammare. Hon arbetar bland annat med att inventera trädgårdar omkring gamla byggnadsminnen, som exempelvis prästgårdar. Vi vet massor om gamla byggnadstekniker och stilar, men intresset för det "gröna kulturarvet" har inte varit lika självklart.
Eva Selin tycker att den som renoverar ett gammalt hus och som lägger ned stor möda på att välja tidsenliga tapeter och material också borde intressera sig för att ha en trädgård som går i stil med huset. För att kunna återskapa en gammal trädgård behöver man veta vad som fanns där och därför är inventeringar viktiga.
- Har man ett hus från 1800-talet kan man kanske välja en sort därefter, säger Eva Selin.
Till Sockerparken i Roma har hon ännu inte hunnit med sin inventering, men hon hoppas få möjlighet att återkomma hit inom kort, för det här är en trädgård med historia.
Inger Hjalmarsson, som arbetar på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp blir också nyfiken när hon får höra berättas om fruktträdgården i Sockerparken. Hon ser den här trädgården som ett barn av sin tid. I början av förra seklet skulle svenskarna lära sig att odla för husbehov och just kring 1916, när första världskriget härjade i Europa, var man också mån om att säkra försörjningen. Därför är det kanske inte så konstigt att man satsade så rejält på egna täppor vid tjänstemannabostäderna i Roma.

Det är "äppeldagar" på Gotland i helgen, med föredrag i Visby och äppelutställning vid Robbjens i Klinte. Från träden i Sockerparken samlar Eva Selin äpplen av alla tänkbara slag till utställningen. Många sorter är välkända, men här finns också en och annan ovanlig sort: Melonäpplet hör till dem. Inne på bruksområdet finns en namnlös "frösådd" som ger riktigt fina äpplen. Och det Eldröda duväpplet är inte heller särskilt vanligt.
Just duväpplets träd ser dock ut att sjunga på sista versen. Stammen är delvis naken.
- Äppelträd åldras. De kan leva i 100, 150 eller till och med 200 år, men de lever inte för evigt, säger Eva Selin.
Inger Hjalmarsson på SLU har tips om vad man kan göra när träden faller i trädgården:
- Om träden börjar se gamla ut så kan det vara en god idé att ta ympris från någon favorit i äppelträdgården. Vill man inte ympa själv, så kan man lämna in det till en plantskola och låta dem göra ett nytt träd. På så sätt kan man bevara sorten i trädgården.

Om Marek Jönsson ska lyfta fram någon favorit bland de många sorterna i Sockerparken så blir det inte det gotländska stenkyrkeäpplet.
- Alla gotlänningar tjatar om stenkyrkeäpplet, man jag tycker att det är överskattat. Jag är skåning och tycker att danska äpplen, som Ingrid Marie och maglemer är goda. Och gravensteiner är otroligt saftiga och goda äpplen. Det rinner nästan längs med hakan när man biter i dem, men de är väldigt svårlagrade, säger Marek Jönsson.
Alla som äger ett äppelträd vet hur liten andel av äpplena som numera tas tillvara. Marek Jönsson och hans sambo Kerstin Andersson har frukten från 87 träd att ta hand om. Vad gör de med all frukt?
- Vi äter äpplen hela vintern. Många går ju bra att lagra och de smaker som finns i de gamla sorterna hittar man inte i de äpplen som finns i affären året runt. Sedan kör vi äpplen till musteriet. Något år plockade jag 1 200 kg äpplen till mustning, berättar Marek Jönsson.
Men den stora trädgården kräver också sin skötsel. Marek Jönsson lägger ned ett oräkneligt antal arbetstimmar här varje år.
- Ni kan ju gissa varför jag inte är med i golfklubben längre. Jag gör mina rundor ändå, utan boll och klubba!