"Snart kan jag inte stå för det"

Antalet anställda krymper - barngrupperna blir större.Snart är gränsen nådd, menar personal inom förskolan.- Blir det värre än så här, kan jag inte längre stå för det jag gör, säger Madeleine Appelqvist på förskolan Snobben i Vibble.

Maja Gräsman, Albin Werkander, Oliver Witalisson och Albin Sjölander leker ute på Snobbens gård i väntan på lunchen, fisk och potatis.

Maja Gräsman, Albin Werkander, Oliver Witalisson och Albin Sjölander leker ute på Snobbens gård i väntan på lunchen, fisk och potatis.

Foto: Krister Nordin

Gotland2008-11-27 04:00
De senaste åren har antalet barn per anställd på förskolorna vuxit stadigt. GT hälsar på hos barnen och de anställda på förskolan Snobben i Vibble, det område på Gotland där kön för en dagisplats är som längst.
Det är förmiddag och det råder full aktivitet på alla tre avdelningar. Barnen har det märkbart bra, men personalen vittnar ändå om att det är tufft och det går många barn på varje anställd.

Jobbat i tio år
Maj-Lis Klintberg på småbarnsavdelningen för barn mellan 1 och 3 år har jobbat på Snobben i tio års tid och hon har märkt av den kraftiga ökningen av antalet barn per anställd. Kollegan Madeleine Appelqvist har jobbat med barnen i 3-5-årsåldern sedan i januari i år.
- Jag vet ju att det är stora barngrupper eftersom jag själv har barn på dagis. Men jag trodde att det skulle vara lugnare, att man skulle ha mer tid för varje individ och mer tid att leka med barnen, säger hon.

Sju barn per anställd
I nuläget går det i regel sju barn per anställd på avdelningen för 3-5-åringar, och åtminstone fem barn per anställd på småbarnsavdelningen.
Personalen ska ta hand om barnen, laga maten, ta emot varor, sköta administrativa uppgifter... Till och med fixa vikarie om man vill vara ledig.

Vill hinna med mycket
- Man ska ge barnen mat, man ska se till att de har torra kläder, byta blöjor, trösta dem som är ledsna... Man känner sig inte tillfreds med det man gör, för man vill hinna med så mycket som inte man hinner, säger Maj-Lis Klintberg.
- Det är sällan man har tid att i lugn och ro sätta sig ner och spela ett spel med barnen, säger Madeleine Appelqvist.
Även barnen blir stimmiga av för stora grupper och för få i förskollärare.

Trissar upp varandra
- När barnen är för många trissar de upp varandra, de blir också stressade. De skönaste dagarna är de då någon eller några av barnen är lediga.
Då blir det lite lugnare, man har den där extra tiden att spela spel och ägna tid åt varje barn, säger Madeleine Appelqvist, som liksom sina kollegor är orolig för ytterligare neddragningar inom förskolan.
- Om det blir värre än så här går det till slut inte längre att följa den plan som finns. Och då kan jag inte längre stå för det arbete vi gör, säger Madeleine Appelqvist bekymrat.


Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om