Snart 100 år sen de byggdes Ansöker om att få k-märka Snäckhytterna

Sune Nilsson berättar att det finns en lång tradition när det gäller badhytterna i Snäckviken, norr om Visby.
Föreningen Snäck-Open är dock inte så gammal, den bildades 1997 och har ett 50-tal medlemmar. Föreningens huvudsyfte är att bevara omklädningshytterna.
Snäck-Open är namnet den pingisturnering som varje år hålls vid badhytterna och som lockar deltagare även från fastlandet. Sune Nilsson berättar att det brukar vara 25 tävlande och man har dokumenterat tävlingen allt sedan 1986.
Enligt Lasseman Larsson, sportjournalist på GA, är Snäck-Open den enda utomhusturneringen i pingis i landet.
Tre avdelningar
Det handlar alltså om den forna herravdelningen i Snäckviken. Det fanns ursprungligen en damavdelning samt även en privat avdelning för "fint folk" som hade nyckel till sina hytter. Badviken var då ett annex till Snäckhotellet. Både damavdelningen och den privata avdelningen är numera rivna.
När det gällde herravdelningen var byggnaderna i bättre skick och det fanns ett stort intresse att bevara hytterna. Under de sista åren har föreningen fått arrendera hytterna för en krona av kommunen mot att föreningen står för underhållet.
Byggdes år 1910
Sune Nilsson berättar att badhytterna antagligen byggdes år 1910 så de är inte fullt 100 år. På grund av det har föreningen ansökt vid länsstyrelsen om att byggnaderna ska k-märkas.
Sune Nilsson påpekar att det inte bara är föreningens medlemmar som är välkomna till badhytterna, allmänheten har och är också välkommen att nyttja omklädningsutrymmena.
För föreningens medlemmar har badhytterna under åren haft en betydande social funktion och de har alltid varit väl utnyttjade.
Christer Niklasson har gjort en hemsida på internet som tar upp lite av historien bakom badhytterna i Snäckviken. Han berättar att det var på 1940-talet som ett gäng grabbar började solbada i herrarnas hyttavdelning och det fortsätter än i dag.
En legend
En legend på Snäck var Göte Widing som blev över 80 år. Han cyklade så gott som varje soldag till Snäck från april långt in på hösten. Göte var känd som tyngdlyftare på sin tid men han var också bra på pingis, särskilt utomhus på Snäck. Han kunde vindarna, sa han. Bordet lutade, det kunde komma tallbarr på bordet, lynniga vindar och med ett slitet träracket slog han de flesta. Alla ville ha handicap mot honom men han sa alltid: "Jag är över 70 år, det är jag som ska ha handikapp!" Göte var även bra på poker, casino och vann lätt när han kastade kronor mot ett streck. Han var mycket noga med ordningen på området som han räfsade och städade.
Minnestavla
Christer Niklasson skriver att från 1955 och framåt var det säkert 20-30 gubbar som var dagliga stammisar. Flera av dem har nu avlidit. Det finns en minnestavla över bortgångna kamrater som sitter uppsatt under sommartid vid hytterna.
Nu är alltså föreningens medlemmar spända på om de ska få arrendera badhytterna under fem år till. Vid årsskiftet går nämligen deras arrende ut.
Under det här året har föreningen bekostat målningen av badhytterna och om man får ytterligare fem års arrende kommer man att åtgärda taken.
Pigge har bollen?
Föreningen är också oviss om vad Pigge Werkelin, Fritidsanläggningar Kneippbyn AB, har för planer när det gäller Snäckviken och badhytterna. Kneippbyn har drivit Snäcks Camping under de två senaste somrarna.
Pigge Werkelin säger till GA att han inte kan avslöja så mycket av sina framtidsplaner. Han påpekar att det ska göras en plan där det bland annat ska tas hänsyn till föreningens intressen.
Min ambition är att stranden ska bli mycket mera attraktiv än tidigare. Dit ska även rullstolsburna människor kunna komma och det ska vara rent och snyggt på stranden med tillgång till duschar och toaletter. Det har ett värde dels för de badande och även för campingen, säger Pigge Werkelin.
Måste redas ut
När det gäller omklädningshytterna säger Pigge Werkelin att det är på tiden att det reds ut vem som ska ansvara för dem och varför de står där.
De har det som ett samlingsställe där de spelar kort och pingis om jag har förstått det rätt. Det är frågan om det ska vara så? Det finns väl utrymme för de här gubbarna även i framtiden men det bör klargöras hur hytterna ska utnyttjas och vem som ska underhålla. Det ser bättre ut nu än tidigare. Det är möjligt att de har bytt ut ruttet virke, det har jag ingen koll på. Det räcker i alla fall inte att smeta färg på någonting, det måste finna sen plan. Är det något de ska ha själva så ska det sättas lås och bom eller är det ett allmänt utrymme? I så fall ska det in dusch och toaletter, det kan inte se ut som det gjorde för femtio år sen, konstaterar Pigge Werkelin.