Sparkravet måste höjas
Nils Nordenbrink är först med att ta fram siffror på hur stora koldioxidutsläpp de olika transporterna på Gotland bidrar med. Enligt honom betyder siffrorna att Länsstyrelsen måste höja sparkravet för koldioxidutsläppen. Nuvarande siffra är 50 000 ton, exklusive Cementa.
-Om 5 500 bilägare minskar sitt åkande med fem mil om dagen varje dag når vi samma spareffekt som om vi satsar på "färjeflyget" säger Nordenbrink.
Inom tre år
På ett eller annat sätt måste sparkravet klaras inom tre år. För drygt en månad sedan presenterades en partsinlaga av Skyways, Gotlandsflyg och Luftfartsverket som lanserade idén om ett färjeflyg, alltså att satsa på billigt flyg till Växjö på bekostnad av snabbfärjan till Oskarshamn.
Nils Nordenbrink gjorde den studien, och då fick han idén att gå vidare och granska koldioxidutsläppen närmare.
Enligt Nordenbrink släpper färjorna ut ungefär lika mycket koldioxid som alla bilarna på ön.
Öns bilar avger ungefär 200 000 ton om året och den sammanlagda summan för alla öns transporter är cirka 400 000 ton. Flyget står för 15 000 ton och transporterar 300 000 personer, medan färjorna bidrar med 180 000 ton koldioxidutsläpp och fraktar 1 400 000 passagerare.
Flexibelt transportsystem
Eftersom båten även tar gods och bilar är siffrorna inte direkt jämförbara.
-Men det är alltid så att flyget släpper ut mindre mängd koldioxid per person jämfört med snabbfärjorna, säger Nils Nordenbrink.
Han menar att ett mer flexibelt transportsystem mellan Gotland och fastlandet där fordonens storlek kunde anpassas till antalet resenärer skulle gynna miljön.
Tillbakavisar kritik
Förslaget med färjeflyg har kritiserats, bland annat för att det skulle rikta blickarna mot enhamnsalternativet. Det tror inte Nils Nordenbrink på:
-Tvärtom är det ett sätt att rädda trafiken söderut. Fortsätter vi köra med stora snabbgående båtar på vintern är risken ännu större att myndigheterna tingas välja en hamn för att dra ner på bränslekostnaderna.