Smaksak med chokladigt bak

Alla äter semlor och alla har synpunkter på hur de ska se ut, hur de ska smaka och hur en semla ska ätas. Ellinor Andersson, konditor, gör sin egen specialare, packad med choklad.

Inte gröpa! Locket skärs av och fungerar som sked när man ska mumsa i sig grädden. Gröpa ur bullen kan inte Ellinor tänka sig.

Inte gröpa! Locket skärs av och fungerar som sked när man ska mumsa i sig grädden. Gröpa ur bullen kan inte Ellinor tänka sig.

Foto: Henrik Radhe

gotland2011-03-08 06:00

Vi pratar om semlor och är överens om det mesta. Att det är onyttigt, till exempel, och väldigt, väldigt kaloririkt.

Ellinor Andersson är utbildad konditor och var i fjol med och tävlade om titeln Årets konditor.

Hon vill inte krångla till det för mycket. Saffran, till exempel, tycker hon inte alls känns rätt.

- Har vi inte fått tillräckligt med saffran under julen och vintern?

Men från den svenska bas-semlan tillåter hon sig ändå lite utsvävningar. När vi ber Ellinor Andersson göra sin specialare, piffar hon upp standardsemlan med choklad.

Finsmakarchoklad ska det vara, med hög kakaohalt från världsberömd fransk tillverkare. Hon blandar i bitar av choklad i degen och gör en gräddblandning med kakaopulver. Chokladsemlan får lite hårda chokladbitar i sig som man kan tugga på och grädden ger ytterligare chokladsmak.

Och till det dricker man..?

- Kaffe, gärna stark espresso!


Högre grädde
Annars ser proffsets semlor ut ungefär som man förväntar sig att en semla ska se ut. Fast hon gör dem med större finess. Mandelmassan ringlas på från spritsen, grädden ska också spritsas och bli hög. Ungefär lika hög som själva bullen.

- Man snajsar runt grädden ett och ett halvt varv ungefär, säger hon och får det att låta enkelt.

Klippa eller skära locket?

- Det är en smaksak, själv skär jag av locket för att man ska kunna använda det som en sked att äta grädden med.

Gröpa ur bullen då?

Här finns inga alternativ, inte för Ellinor Andersson i alla fall.

- Jag tycker att det är synd om bullen om man ska gröpa ur den!

På hennes eget konditori, Wisby dessertkonditori, får man inga semlor i advent. Inte heller långt fram på vårkanten. Semlor ska ätas i anslutning till fettisdagen, på sin höjd någon vecka före och efter.

- I dag känns ju säsongen väldigt lång. Men det är klart, det finns pengar att göra på semlorna. Det är nog det bakverk som ger bäst förtjänst så jag förstår att många vill tänja på säsongen.


Mycket och ofta
Om vi får tro Ellinor Andersson är gotlänningarna helt galna i att äta semlor. Det ska vara många semlor och ofta!

- Jag gör semlor tre veckor om året, that’s it. När jag nu är min egen bagare är det skönt att kunna bestämma det själv.

Onyttigheten som finns inbakad i semlorna ser hon inte som ett problem.


En semla är en semla
- Man kan ju avstå. Annars tycker jag inte att man ska hålla på och laborera med att göra semlorna mer nyttiga. Man kan kanske välja grädde som inte är så fet, men annars... Nej, en semla ska vara en semla med grädde och mandelmassa. Annars blir det ett helt annat bakverk.

Fler tips till hemmabakaren..?

- Jag tycker att man ska använda äkta mandelmassa. Och man ska fråga på konditoriet där man handlar om det är mandelmassa i semlorna. Det finns dom som använder en ersättningsingrediens som bygger på aprikoskärnor, faktiskt.

- Och när man gör sin semla hemma kan man gärna blanda i lite hackad mandel så det känns att man biter i något.

Konditorns egen konsumtion, då?

- Jo, jag äter rätt mycket semlor faktiskt.

Jaha, och..?

- Ja, det blir nog en i veckan.

För andra är det kanske minsta möjliga dos...

Hon gör dessutom sina semlor ganska små.

- Jo, dom blir 90 gram ungefär. Standardsemlor tycker jag är för stora.


Kaloribomb
En normalsemla ger nästan en femtedel av det dagliga energibehovet.

Som jämförelse får man i sig lika mycket kalorier av att dricka två 33 centiliters flaskor starköl och mumsa 20 gram jordnötter därtill. Eller äta en portion bestående av 100 gram lax, kokt potatis och sockerärtor. Ett annat alternativ för att få i sig runt 500 kilokalorier kan vara två mackor på vitt bröd, smör, ost, marmelad och ett glas mjölk.

Om tio år då - hur tror konditor Andersson att semlorna smakar och ser ut år 2021?

- Jag hoppas verkligen att de ser ut som i dag. Man ska inte krångla till det, en semla ska förbli en semla.

År 1250. Då målades, vad man vet, den första semlan i norra Europa, i en dansk medeltidskyrka.

Här listar GA, med hjälp av Semleakademin, några historiska semlerelaterade skeenden:

Antikens Rom: Semla kommer från latinets simila som betyder vetemjöl av finaste slag, 1500-talet. Speciella simlebagare finns nu i Köpenhamn. Hålet i semlan införs. Berättelser sprids om munkar som under fastan gömmer fläskbitar i brödstycken, en föregångare till dagens semla.

1541: I Gustav Vasas bibel kan man läsa om tackoffer bestående av "bakade semlokakor blandade med olio".

1679: Semlan är nu etablerad i Stockholm.

1700-talet: Mandeln blir mer allmän. Man stöter eller maler den och blandar den med grädde och semlans inkråm.

1771: 12 februari dör kung Adolf Fredrik (far till Gustav III) på fettisdagens kväll efter en bättre middag, i vilken hetvägg eller semlor ingick. Kungens middag bestod bland annat av hetvägg, surkål, rovor, hummer, kaviar, böckling och champagnevin.

1800-talet: Innanmätet kryddas med kummin och pomerans.

1850: Mandelmassan börjar användas i "hvetesimlan", som då serverades "med varm mjölk, stundom med smält smör".

1890: Semlan får sin nuvarande form.

1930-talet: Den vispade grädden blir allmänt förekommande i semlan. Dagens semla får sin profil.

1950-talet: Jordbruksnämnden mottar en polisrapport om en malmöbagare som bakat och sålt semlor före fettisdagen. Man fick vid denna tid bara baka och sälja semlor på tisdagar.

Källa: Svenska semleakademin, hwww.clarin.nu/semleakademin

Semlor finns också i bland annat Estland och heter där vastlakukkel (gärna med röd sylt i stället för mandelmassa).

Cirka 40 miljoner semlor äts varje år i Sverige.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om