Smaklösa rusar fram i rymden

Av de hundratusentals småplaneter som har upptäckts de senaste 200 åren har hittills 14 000 fått namn. Av dessa har 205 svensk anknytning.
Claes-Ingvar Lagerkvist har upptäckt många av dem och det fungerar så att den som upptäcker astronoiden får ge den namn.
- Vi köpte hus i Martebo och blev förälskade i Gotland. Därför började jag namnge dem med gotländska sockennamn och andra namn efter personer eller platser på Gotland, säger Claes-Ingvar Lagerkvist.

Beundrar Smaklösa
Han är en stor beundrare av Smaklösa till exempel och de har naturligtvis fått ge namn till en planet.
- Jag gav namnet Babben också och hon blev väldigt hedrad, säger Claes-Ingvar Lagerkvist.

Ännu inte fått namn
Men det finns ännu många asteroider som har upptäckts men ännu inte fått sitt namn.
- Därför kommer vi att utlysa en tävling där allmänheten får föreslå ett namn, säger Claes-Ingvar Lagerkvist.
Tillsammans med astronomen och gotlänningen Jesper Sollerman håller han ett populärvetenskapligt föredrag på Almedalsbiblioteket i kväll. Under en dryg timme tar de med publiken på en vetenskaplig resa från gotländska rymdstenar till universums framtid.
- Vi kommer att berätta hur man kan hitta nya kometer och asteroider, varför astronomer gillar höga berg och torra öknar, samt hur universums expansion kan studeras med dagens jättestjärnkikare, säger Jesper Sollerman. Astronomi handlar inte bara om fysik och krångliga siffror. Det är mycket roligare än så.
När man kommit på ett lämpligt namn ska man anmäla det och sedan finns en jury som ska godkänna namnet.
- Det är ett gäng astronomer som godkänner namnen, säger Claes-Ingvar Lagerkvist. Det finns några regler, bland annat att det inte får vara namnet från en politiker.

Konferans på ön
Just nu är ett 50-tal astronomer på Gotland på en konferens där både Jesper Sollerman och Claes-Ingvar Lagerkvist ska medverka. Men det blir ingen spaning efter stjärnor och planeter efter mörkrets inbrott på Gotland.
- Oftast åker vi till Chile där det finns stora teleskop. Där är gynnsamt förhållande, bra väder i öknen. Men även på Kanarieöarna kan man forska och där finns också teleskop, säger Claes-Ingvar Lagerkvist.
Hur är det i Martebo då?
- Där är mörkt på vintern och jag kommer att vara allt oftare på Gotland nu. Kanske jag ska ta med ett teleskop till Martebo, säger Lagerkvist.

Smaklösa rusar fram i rymden

Martebo, Smaklösa, Babben, Hemse och Holmhällar. Det är några av de gotländska namn på de stora stenbumlingar som cirklar mellan Mars och Jupiter. Claes-Ingvar Lagerkvist, astronom och professor samt sommargotlänning i Martebo har upptäckt dem och gett dem de gotländska namnen.