Smakfullt men livsfarligt för råttorna

Det är råttår på Gotland i år.
- Just nu är det mer än normalt, vi har fler som ringer och det är extra mycket i år efter att det har varit några lugna år, konstaterar Ulf Siggelin, tekniker på Anticimex.
Anledningen är att det varit väldigt blött i markerna efter regnandet. Då blir det vått i hålorna där råttorna vanligen håller till, de trivs inte utan flyttar då gärna in i bebyggelsen.
Bekämpningen handlar om tre arter: brunråtta, husmöss och skogsmöss. Inomhus är det oftast husmöss det handlar om, skogsmössen är inte lika vanliga och råttan stöter man i bebyggelse vanligen på i samband med komposter. Komposterna har ökat i antal och med dem råttorna.
- Sköts komposterna rätt så ska det inte bli några bekymmer men visst märker vi att det är problem med dom, man slänger exempelvis mat i komposter som inte är gjorda för det.
Och Ulf Siggelin vidimerar att det är i det närmaste omöjligt att helt hålla möss och råttor ute. En råtta går in där man får in tummen och en mus tar sig igenom en öppning om fem mm eller ungefär som en penna.
- Det är väldigt svårt att hålla dem ute. Men vid hus gäller det att inte ha buskar och vegetation runt huset för då har de skydd så att de kan leta sig vidare in i huset, tipsar han. Och så skall man ha kloka nät vid ventilgallren.

Vad gäller bekämpningen så har man avtal på olika gårdar som man åker till kontinuerligt, oavsett om det är råttår eller inte. Villaägarna ringer däremot när de får akuta bekymmer. Bekämpningsmässigt använder man enbart kemiska medel, slagfällor och andra fångstvarianter är för hemmabruk.
Bekämpningsmedlen finns som pulver och i fasta kuber och fungerar som blodförtunnare. De blandas med godsaker som mössen/råttorna tycker om som havre och kex.
- Det måste smaka, de ska välja det här före annan mat.
De olika arterna föredrar olika godsaker som beten. Och den klassiska osten är inte förstahandsvalet i dag.
- Rökt korv och böckling är populärt. Men skogsmössen föredrar gurka, de är lite mer av vegetarianer.
Den giftiga blandningen läggs som strö eller fästs med ståltråd (för att råttorna inte skall dra i väg med maten), då i form av paraffininbakade stavar eller kuber. Man använde lådor i plast med betongfot för utomhusbruk, i trä för exempelvis torpargrunder och lager och i mindre papprör för villabruk. Att fodret placeras i en låda fyller också en funktion, råttorna lockas av tryggheten i en sådan och gillar att krypa in i den.
Ämnena är giftiga även för människor men då handlar det om stora doser jämfört med vad en mus behöver i förhållande till sin kroppsvikt. Lådorna märks med varningslappar och ett kryss för vilket medel de innehåller. Detta för att en veterinär skall veta vad exempelvis en hund kan ha fått i sig.
Hur många individer som kan bekämpas på ett ställe har Ulf Siggelin ingen statistik på.
- Vi vet aldrig riktigt hur många de är. Vi åtgärdar problemen och har ingen koll på hur många som stryker med. Men extremfallen är ovanliga.

Råttorna är mycket anpassningsbara och när omgivningen förändras får de andra vanor. Förr var det ju liksom givet att råttor och möss gillade att bo i lagårdar och uthus. Men i dag går råttströmmen snarare åt andra hållet, råttorna flyttar ut.
- Gårdarna har större, renare ytor. Förr hade de ofta mindre skrymslen, i dag är det ofta stora lösdriftshallar och det är inte lika attraktivt. Det märker vi när det gäller råttorna, förr bodde de inne i lagårn, nu bor de utanför och går in och äter.
Och största samlingarna råttor finns i dag i städerna, men då ofta i avloppssystem och liknande anläggningar där de inte märks så mycket för allmänheten.
Råttor och möss är överlevnadskonstnärer och de förökar sig i snabb takt. Mössen är könsmogna efter 2,5 månader, efter tre kan de få de första ungarna. Dräktighetstiden är 14 dagar så efter tre månader kan ungarna få ungar, vanligtvis är det 8-10 ungar i kullen.
Hur är då Ulf Siggelins inställning till råttor som husdjur?
- Jag tycker inte mycket om råttor. För mig är det inget husdjur, det skulle jag aldrig kunna vänja mig vid.