Släktkänslan har format dem

Det blev rena kusinträffen när LRF hade inspirationsdag i Visby i lördags.Tre ordföranden strålade samman, ungefär som de alltid gjorde förr på somrarna i Hallbåter, Levide.

Foto: Bengan Zettergren

Gotland2008-11-10 04:00
Från Skåne kom Åsa Odell, regionordförande för LRF i det sydliga länet. Christer Ardgren, ordförande för Gotlands Nötproducenter hade inte så långt, han kom från Lojsta medan Per Johansson, ordförande för Lantmännen på Gotland, hade åkt från Hablingbo. Även Christers syster Maud Norman hade kommit till Visby om hon inte behövts på matmässan i Älvsjö för att berätta om framgångarna med hennes och Ejmunds gårds nötkött.

Släktsamlingar
Alla hade de olika uppgifter under dagen, men när de var slut hade de tid att prata en stund med GT.
En del av deras gemensamma upphov, morfar, tillika farfar Axel Larsson i Hallbåter blev faktiskt 99 år, elva månader och en vecka gammal.
- Han ville kanske inte bli 100 år, säger Åsa, som växte upp på gården med föräldrar och farfar och farmor Elsa.
På gården i Hallbåter brukade hela släkten samlas på somrarna och där firade man också gammaldags jul. Och de var många som kom. Kusinernas föräldrar ingick i en syskonskara på åtta och sammanlagt blev de 26 kusiner. Det händer att de än i dag har kusinträffar.
Har de någon förklaring till att de alla blivit så framgångsrika inom näringen?
- Jag tror att det kan bero på att vår föräldrageneration var så engagerad och alltid förde spänstiga diskussioner hemma, säger Åsa.
Alla tre berättar om engagemang i politiken, dock inte alltid i samma parti, facket, inom hembygsrörelsen och i andra föreningar, idrotten inberäknad.
- Det var en kultur som präglat oss alla.
Det ledde bland annat till att de alla tre inte bara bor och arbetar på egna livskraftiga gårdar, utan också har engagerat sig i massor av andra aktiviteter. Några fritidsbekymmer har de aldrig haft.

Stor sammanhållning
Åsa Odell, som bor utanför Trelleborg, på en gård med växtodling och grisar, är en av två kvinnliga regionordföranden i LRF. När hon öppnar mun möter hon förvåning överallt utom i Skåne, där man blivit van vid hennes gotländska dialekt.
- Vår ö-sammanhållning på Gotland är större än den i Skåne, men där har folk större självförtroende. Visst skryter skåningar, men det är ju bra!
Christer har förstås köttdjur på gården i Lojsta och han har också under många år suttit med i styrelsen för Lantmännen.
På Pers gård i Hablingbo arbetar man, förutom med dikor, med växtodling, skogsbruk och vindkraft.

Inte samma känsla
Hur ser det ut för nästa generation, kommer era barn också att träffas som ni gjort?
- Nej, det har nog blivit ett skifte nu när vår generation tar över ansvaret för släktkontakterna. Våra barn bor mer spridda, jag tror inte att de kommer att ha samma släktkänsla som vi haft, säger Åsa.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om