Skyddsvärda vattenmiljöer kartläggs på Gotland
Med uträtning och utdikning har många värdefulla vattenmiljöer förstörts på Gotland. Men fortfarande finns det pärlor kvar.
"Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika miljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas".
Så formuleras det det elfte av de 15 miljömål, som länsstyrelsen arbetar för att uppfylla. Men vilka vatten ska man arbeta med på Gotland och vad behöver de för att de ska kunna bli dessa "hållbara och variationsrika miljöer?" Det håller länsstyrelsens vattenteam på att ta reda på just nu.
Urban Pettersson, som arbetar med vattenteamet, har sedan i våras inventerat gotländska vatten.
Idag, när inventeringen nästan är färdig, har han 45 skyddsvärda vattenmiljöer på sin lista. När listan är komplett kan den omfatta upp emot 50 platser.
Här nämns exempelvis Ihreån och Själsöån, åar som ofta förs på tal i fiskevårdssammanhang, men här omnämns också partier av Gothemsån.
Den är till stora delar uträtad till en bred kanal, där vattnet störtar fram på våren, men vissa partier är mer orörda. Strax innan åmynningen vid Åminne och vid kyrkan i Hörsne ringlar Gothemsån fram på ett naturligare sätt.
Det gör dessa partier värdefulla och därmed också värda att skyddas.
Naturliga flöden
Urban Pettersson söker exempelvis efter vatten med naturliga flöden, gärna åar som slingrar sig fram. Det är bra om de är beskuggade av träd och buskar och har en botten med grus eller sten.
I sådana slingrande åar får vattnet en naturlig variation i sitt flöde. Här stortrivs öring och flodnejonöga och här finns en verkligt värdefull vattenmiljö som bör få skydd och bevaras.
Kartläggningen av de skyddsvärda vattenmiljöerna på Gotland är bara det första steget i arbetet för att ge ett långsiktigt skydd till dessa vatten. När man vet var de finns och hur de förhåller sig till varandra, så blir det lättare att fatta beslut om på vilket sätt de ska skyddas.
Men vattnet är inte det enda som Urban Pettersson tittar på, när han inventerar dessa miljöer.
- De miljöer som vi vill skydda ska också gärna ha andra värden i sin närmiljö. Det kan vara naturvärden, bäcken rinner kanske fram intill en nyckelbiotop, men det kan också vara att den ligger intill en värdefull kulturmiljö, som en gammal kvarn eller såg. De berättar sin historia om vattendraget, förklarar Urban Pettersson.
Lekande öring
Han står under de stora träden i ängen nedanför Lummelundsbruk.
Här forsar Lummelundså fram med ett högt tryck och här finns allt det som han talar om: Höga kulturvärden i bruksmiljön med sitt stora kvarnhjul, och höga naturvärden i ängen och i det strömmande vattnet där den lekande öringen tumlar omkring. Mellan stenarna skymtar en hona som har flera hannar omkring sig.
När inventeringen är klar ska länsstyrelsens vattenteam gå igenom resultatet med sina kolleger som arbetar med natur och kulturmiljö. Tillsammans ska man gå igenom vilka möjligheter som finns att skydda dessa områden.
I detta skede kommer man också att ta kontakt med markägarna. Ligger ån i ett skogsområde kan markägaren exempelvis få ett särskilt stöd för att behålla en skyddszon med skuggande träd omkring vattnet.
Kan återskapas
Sedan 80-talet har det genomförts restaureringsåtgärder i flera vattendrag på Gotland. Den kartläggning som nu pågår kan leda till att man satsar på att återskapa fler vattenmiljöer.
Problemet är många gånger att vattnet störtar ut för snabbt på våren.
När vårfloden har dragit förbi uppstår det vattenbrist och inga fiskyngel överlever i en uttorkad fåra. Fler våtmarker och hålor där vattnet kan bli stående över sommaren innebär bland annat att de gotländska åarna blir bättre barnkammare för fiskyngel.
Så jobbar vi med nyheter