Från mitten av mars och fram till sommaren bedrevs fjärrundervisning för alla Gotlands gymnasieelever. På tisdagen var sommarlovet slut och eleverna fick åter inta skolan i fysisk form. På Wisbygymnasiet går cirka 1 500 elever och privatägda Gutegymnasiet i norra Visby har 250 elever, varav ett 70-tal i år började årskurs 1.
För många av eleverna i tvåan och trean var känslan lite annorlunda första skoldagen. Jacob Johansson går teknikprogrammets andra år.
– Det är väldigt skönt att träffa alla vänner igen. Det kändes aldrig bättre att plugga på hemmaplan än att vara i skolan, man saknade rutinerna.
Hans bordskamrat Rebecka Fallenius fyller i:
– Vissa lektioner var bättre att ha hemifrån, men matte och kemi är ämnen där man hellre ville ha läraren på plats. Det blev väldigt tråkigt att sitta hemma till slut.
Som ett av Region Gotlands stödpaket till näringslivet erbjöds möjligheten för skolelever att äta lunch på restauranger till reducerat pris. Det hade både sina för- och nackdelar, menar Jacob.
– Det blev väldigt mycket skräpmat.
Folkhälsomyndigheten släppte i juni kravet på fjärrundervisning och från och med höstterminens start kan gymnasieundervisningen åter ske på plats i skolorna. Beslutet grundades bland annat på att barn och ungdomar i betydligt lägre utsträckning än vuxna drabbas av sjukdomen covid-19. Det är upp till varje skolas rektor och huvudman att avgöra hur man undviker smittspridning.
Therese Ljungman är rektor på Gutegymnasiet.
– Utgångspunkten är att undervisningen ska ske i skolan nu. Även om vi är en liten skola ska vi ha in 250 elever i lokalerna. I de fall det funkar kommer vi fortsätta att ha inslag av fjärrundervisning, till exempel svensklektioner.
Nu krävs en större medvetenhet, menar hon. Ett av exemplen är att man inte får kramas.
– Speciellt i dag var det många som ville kramas, men vi får säga nej till det, säger Therese Ljungman, och fortsätter:
– Det blir extra viktigt för oss att se till att mattiderna hålls i matsalen och att inte för många vistas på samma plats på rasterna.
Hur säkerställer ni att ingen elev kommer till skolan med sjukdomssymtom?
– Vi får vara lyhörda till vad man hör och ser. Det brukar vara så hos ungdomarna att de berättar när det är någonting som inte funkar. Har en lärare symtom finns också möjligheten för läraren att bedriva undervisningen hemifrån.
På Gutegymnasiet är det extra avstånd mellan bänkarna i klassrummen, handsprit finns i alla lokaler och mellan varje lektion spritas stolar och bord i klassrummen.
– Vi har ju tretimmarslektioner och då blir det extra viktigt, säger engelskläraren Hedvig Strömbom medan hon sprayar och torkar av borden i ett klassrum.
Den största klassen på Gutegymnasiet har 17 elever. I barn- och fritidsprogrammets lokaler pågår uppropet för årskurs 3. Eleven Filippa Cramnell är en av de som verkligen längtat tillbaka till det fysiska klassrummet.
– Här kan man få hjälp på ett helt annat sätt. När vi hade lektioner via datorn var det ofta strul med ljudet och programmen funkade inte alltid. Så det känns otroligt bra att vara tillbaka.
Klasskamraten Zanna Edmark är inte lika förtjust. Hon hade föredragit att fjärrundervisningen fortsatt.
– Jag tycker inte om att vara i skolan, nu har man vant sig vid att vara ifrån alla. Jag funkar bättre när jag får jobba hemma, säger hon.