Stånga skola är en av de skolot som ligger i farozonen.
När barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott sammanträdde i förrgår diskuterades frågan om hur kommunen ska ställa sig till de nio ansökningar från olika friskolor som vill bygga ut eller etablera sig på Gotland. Tre av ansökningarna gällde nya grundskolor i När, Fardhem och Eksta.
Arbetsutskottet fattade inget beslut, det sker inte förrän nämnden sammanträder i september, men efter mötet förklarade Lena Celion att den borgerliga alliansen är positiv till nya friskolor. Också om det innebär att man måste bryta upp den skolorganisation som man fattade beslut om i våras.
Detta uttalande upprör oppositionens skolpolitiker.
- Säger de ja till nya friskolor så visar de att vårens arbete med skolorganisationen bara var ett spel för gallerierna. Vi har lurat alla föräldrar som engagerade sig i frågan, säger Eric Martell.
Beslutet i maj om vilka skolor som skulle läggas ned grundade sig på synpunkter som hade kommit in under året. Hundratals personer hade kommit till debattkvällar och skrivit till kommunen och med dessa synpunkter som grund lades ett pussel där man försökte att placera ut skolhusen så att de hade tillräckligt många elever och fanns jämnt spridda över ön.
- Om man för en sådan bred dialog med människor innan ett beslut, då måste man också stå fast vid beslutet, säger Brittis Benzler.
Oviss framtid
Om kommunen och Skolverket ger klartecken till en ny friskola i Fardhem så kommer framtiden för i synnerhet Stånga skola att vara mycket oviss, menar Eric Martell. Det var i Stånga som de flesta Fardhemsbarnen skulle placeras enligt planen. Och blir det friskola i När så tror Eric Martell att någon av skolorna i Havdhem eller Öja måste stängas.
- Barnen och pengarna kommer helt enkelt inte att räcka till.
Men att den borgerliga majoriteten är positivt inställda till friskolor förvånar varken Brittis Benzler eller Eric Martell.
- Det bästa hade förstås varit att man redan i samband med beslutet i maj deklarerade att man skulle säga nej till framtida ansökningar om friskolor för att försvara den nya organisationen, säger Brittis Benzler.
Urholkas
Eric Martell är också negativ till de friskolor som vill erbjuda gymnasieutbildningar. Blir det klartecken till alla de mer än 800 gymnasieplatser som planeras så kommer underlaget till den kommunala gymnasieskolan att urholkas rejält:
- Då kan vi inte upprätthålla det breda utbud som vi har. De som har riktiga specialintressen får söka sig till fastlandet, medan resten får hålla till godo med det som står till buds.
Den 12 september beslutar barn- och utbildningsnämnden hur kommunen ska ställa sig till de nya friskolorna. Det avgörande tillståndet fattas av Skolverket.