PÄ fastlandet görs Ärliga Àlgbetesinventeringar för att mÀta hur mycket skador pÄ skog som orsakas av Àlg. Genom Äterkommande inventeringar Àr det lÀttare att veta vilka ÄtgÀrder som krÀvs för att klara föryngring av skogarna. I Är Àr första gÄngen en liknande inventering genomförts pÄ Gotland, och dÄ anpassat efter betesskador frÄn rÄdjur.
Under onsdagen och torsdagen hade ett 50-tal intresserade samlats pÄ Gotland Grönt centrum för ett kunskapsseminarium dÀr analysen frÄn Ärets inventering presenterades, och under torsdagen gick flertalet av deltagarna ut i fÀlt för att kolla nÄgra exempel.
I Ganthem har markÀgarna Andreas Kotz och Ronny Johansson helt gett upp hoppet om nyplanteringarna.
â Tre gĂ„nger har jag planterat och hundra procent Ă€r skadat. Jag kan inte göra mer, Ă€ndĂ„ har jag sprutat plantorna varje gĂ„ng. Jag har Ă€ven haft skyddsjakt, och det hjĂ€lpte lite, men jag kan inte göra det hĂ€r mer. Jag har lagt ut 40 000 kronor pĂ„ ett hygge och Ă€ndĂ„ har jag ingen skog, sĂ€ger Ronny Johansson.
Ăven Andreas Kotz har gett upp.
â Allt Ă€r skadat, jag tĂ€nker inte göra mer hĂ€r, sĂ€ger han.
Under tvÄ dagar utbytte markÀgare, jÀgare och myndigheter erfarenheter med varandra. Kontentan verkar vara att det enda som kan funka Àr att sÀnka rÄdjursstammen och behandla plantorna för att ha en chans. Och i jakten dessutom uppnÄ en korrekt avskjutning sÄ att det inte bara Àr bockar som skjuts av.
â MarkĂ€garna behöver stĂ€lla högre krav pĂ„ jĂ€garna sĂ„ att de inte sparar pĂ„ hondjuren bara för att senare fĂ„ mer att jaga, sĂ€ger en av deltagarna.
En annan sÀger att han funderar pÄ att införa skottpengar pÄ hondjuren för att rÀdda odlingarna. Som jÀgare tycker han sjÀlv att det kÀnns fel, men som markÀgare menar han att det nÀstan Àr ett mÄste.
Den ungskog som inventerats utgörs av 4 111 hektar tallungskog, 131 hektar granungskog, 194 hektar barrblandskog medan den övriga delen av ungskogen uppgÄr till 50 hektar. Sammanlagt har man inventerat 339 provytor pÄ Gotland i 85 ungskogar.
â Inventeringen visar att 12 procent av den gotlĂ€ndska tallungskogen Ă€r skadad, det Ă€r en mycket svĂ„r skadenivĂ„, sĂ€ger Neil Corey, analytiker pĂ„ Skogsstyrelsen.
Han tycker det Àr bisarrt att liknande inventeringar inte gjorts tidigare, men menar att det inte Àr nÄgot som Skogsstyrelsen sjÀlva styr över. Anledningen att Gotland alla Är hoppats över Àr pÄ grund av att vi inte har Àlg, och att det frÀmst Àr Àlgbetesinventeringar som utförs.
Betesskadorna frÄn rÄdjur varierar stort över Gotland, och olika markÀgare har tagit till olika knep för att fÄ behÄlla sina odlingar.
Vid Anders Thunegards skifte i Sjonhem ser tallplantorna lite gladare ut. 2012 planterade han 12 hektar, och under vÄren fanns bara en hel planta kvar.
â De Ă„t upp allt. SĂ„ nĂ€r jag planterade pĂ„ nytt 2017 sĂ„ behandlade jag plantorna, trots det sĂ„ hade rĂ„djuren gnagt pĂ„ 40 procent av dem. Sedan kom torkan och tog 50 procent av plantorna. NĂ€r jag sedan planterade ytterligare 50 000 plantor satte jag upp det hĂ€r provisoriska hĂ€gnet, och sedan dess har jag inte sett ett enda gnag, sĂ€ger han.
Just nu skyddar viltstÀngslet totalt 30 hektar och 90 000 plantor. Men kostnaden för staketet uppgick till 85 000 kronor. För mÄnga Àr staketlösningen inte ekonomiskt försvarbar, men att den funkar för Anders rÄder ingen tvekan om.