Skogen är hans hem

Lukase i Hablingbo har gått i arv från far till son sedan 1700-talet, och säkert längre än så. Här hade Nils Nilsson ända fram till i fjol både mjölkkor och åkrar, men hjärtat, det har han ändå alltid haft i skogen:
- Skogen är mitt hem, förklarar han.
Här fick Nils börja jobba redan som 10-åring, när hans pappa drabbades av ledgångsreumatism. De 105 hektar skog som han sedan fick överta med gården var gles och dålig, men Nils har låtit plantera markerna och plantera dem om och om igen när torkan, rabbisar och rådjur tagit sitt. På vissa marker har han varit tvungen att plantera om fem gånger innan plantorna skjutit fart.
I skogen har han också ägnat otaliga timmar åt att röja sly, gallra, och bära tungt.
- Någon gång räknade jag ut att jag i medeltal lyfte tre ton om dagen. Jag har varit skapligt stark och kunde bära 500 kilo framför mig. Det var naturligtvis väldigt dumt, men sådant tänker man inte på när man är ung.

Lyckosam rabbisjägare
Skogen har också bjudit på nöjen. När rabbisen var som ett skadedjur i skogen blev jakten ett måste. Så vitt Nils kan minnas fanns det inte en planta som tog sig på 40- och 50-talen. 1968 sköt Nils och hans bröder 1450 rabbisar tillsammans och på en enda dag knäppte Nils 72 stycken själv. Fasan har det också blivit, men inte många rävar:
- Jag har insett att rävarna är mina vänner, förklarar Nils.

Varvar ner
Nils Nilsson har tyckt om att arbeta och 70-timmarsveckor har varit det normala, men många tunga lyft har satt sig i knäna. När Nils vid 74 års ålder inte orkade hålla den takten längre, tyckte han att det var dags att pensionera sig. Förra våren sålde han korna, arrenderade ut marken och slog av på takten i skogsarbetet. I fjol "varvade han ned" med att röja 14 hektar.
Nils Nilsson har hjälp av Mellanskog i skogsarbetet, men också i år tänker han jobba lite i skogen, trots att knäna sviker honom.
- Skogen är det roligaste, förklarar Nils.
Nils Nilssons flit har imponerat på styrelsen för Liljewalchska skogsfonden. De inser att de delvis svaga markerna vid Lukase har krävt både envishet och tålamod och detta vill man uppmuntra genom att ge Nils Nilsson priset för god skogsvård.