SKL: Staten måste släppa kommunerna fria

Fler generella statsbidrag och färre riktade. Det är budskapet från SKL, som tydligt tar strid mot den statliga detaljstyrningen.

SKL menar att den statliga detaljstyrningen måste minska. Här syns SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog under onsdagens presentation av den senaste ekonomirapporten.

SKL menar att den statliga detaljstyrningen måste minska. Här syns SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog under onsdagens presentation av den senaste ekonomirapporten.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Gotland2019-10-16 19:02

Sveriges kommuner och landsting, SKL, har släppt höstens ekonomirapport. Där fastslås det att läget är ansträngt på många håll i landet.

I rapporten slår SKL även ett slag för att den statliga detaljstyrningen måste minska. Man konstaterar att de riktade statsbidragen mellan åren 2012 och 2018 har ökat med omkring 78 procent i fasta priser medan de generella bidragen har ökat med knappt fem procent.

– Det finns en stor frustration i kommuner och regioner både kring uteblivna generella statliga satsningar och den statliga detaljstyrningen när behovet av välfärd ökar, säger SKL:s ordförande Anders Knape i ett pressmeddelande. Han har även skrivit en debattartikel i Svenska Dagbladet på samma tema.

Åsa Högberg, som är ekonomidirektör på Region Gotland, håller helt med SKL när det gäller de statliga bidragen.

– När man väljer att jobba med riktade statsbidrag så tar man ifrån kommunerna sitt självstyre. Det blir problematiskt när man skickar in öronmärkta pengar i en organisation, och de sedan inte behövs till det de är ämnade till. I värsta fall kan man tvingas betala tillbaka pengar som hade behövts i något annat syfte, säger hon.

Även Gotlands centerpartistiska riksdagsledamot Lars Thomsson ser den statliga detaljstyrningen som ett aber för kommuner och regioner.

– Riktade bidrag kan inte nyttjas av alla, eftersom alla inte har ett behov på just det område som de riktas mot, säger han.

Lars Thomsson menar att dessa "öronmärkningar" är ett sätt för en regering att göra politiska utspel. Uttalanden om att det ska satsas på ett visst område omsätts sedan i specifika bidrag.

– Och det är inte bara det nuvarande styret som gör så, även Alliansregeringen jobbade ibland på det sättet.

Att SKL verkar ha inlett en ny offensiv mot detaljstyrningen tror Lars Thomsson har med Januariavtalet att göra, alltså den omtalade regeringsuppgörelsen mellan S, MP, L och C.

– Vi i Centerpartiet har tagit fajten mot riktade bidrag och fått in mer generella i Januariavtalet. Men dessa har inte fullföljts fullt ut och därför vill SKL sätta press på regeringen nu, menar han.

Sveriges kommuner och landsting har för övrigt gått så långt som att lansera följande förslag, i debattartikeln i SVD: ”SKL anser att staten bör införa en försöksverksamhet där utvalda kommuner befrias från viss statlig detaljreglering och får ett större lokalt självstyre över vissa områden”.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!