Skatorkestern flyttar

Pica Pica Orchestra är soulbandet från Gotland som har släppt en skiva, som spelar för romantikerna och som ibland kommer av sig på scen. Vi fick fem minuter med trummisen Erik Fritz.
Hur är läget?- Jo det är bra. Vi är på väg till ett rep i Gråbo, det är där vi har vår replokal. Jag sitter i bilen men det ska nog gå bra att prata i alla fall.
För dem som inte hört talas om Pica Pica Orchestra. Vad är ni för ett band?- Vi är ett romantiskt band med otroligt mycket spelglädje. Musiken vi spelar är bland annat influerad och inspirerad av Motown, stax och atlantic. Det är dansant musik. Folk blir helt galna och vi blir helt galna.
Ni är välkända på Gotland. Hur ser det ut i resten av landet?- Vi är inte kända ännu men det är på gång. Vi har funnits i tre år och nu är det dags. Vi jobbar stenhårt på det. Till hösten flyttar vi till Stockholm för att försöka etablera oss. Vi har skaffat en replokal och kommer att förlägga vår verksamhet där.
Utomlands då?- Jo visst skulle vi vilja testa vingarna utomlands och spela på lite klubbar. Men vi börjar med Stockholm. Vi är otroligt redo att söka oss vidare. Vi har haft tre år på oss och det känns tryggt.
Skatans orkester, är det rätt översatt?- Ha, ha, ja det har du faktiskt rätt i. Jag har aldrig översatt det så tidigare, men det kan nog stämma.
Hur kom namnet till?- Vi fick faktiskt det namnet av gruppen Pascal. De tyckte att det var ett namn som skulle passa oss, och det var det. Pica Pica, det låter festligt och svängigt.
Hur fungerar det att jobba i en så stor grupp?- Det är otroligt inspirerande. Soul handlar mycket om det. Det är nästan en nödvändighet att vara många när man håller på med sån här typ av musik. Vi utgår ju från gamla orkestrar i Motown.
Vad är roligast med att stå på scenen?- Jag skulle tveklöst säga att det är att titta på alla olika dansstilar. Ibland är det så att man kommer av sig helt. Det är helt fantastiskt. Man får så mycket av publiken.
Har ni ändrat stil under de år ni funnits? - Ja definitivt. Det har blivit mer orkesterkänsla eftersom vi blivit fler. Vi har kvar samma ös-känsla, men det är lite mer strukturerat.
Kommer ni att bli ännu fler?- Man vet inte. Det kompletta soundet skulle vi nog uppnå om vi var 15 stycken. Men det är väl kanske inte direkt målet. Dyker de upp så dyker de upp. Det måste vara rätt människor också. Funkar inte personkemin funkar inget annat heller.
Var spelar ni helst?- Ett av de roligaste ställena på Gotland är Kuten. Det är helt magiskt att spela där. När skymningen gör entré är det mystiska känslor som kryper fram ut väggarna där. Det är helt annorlunda mot att spela i stan. Och publiken blir helt galen.
Hur kom Pica Pica Orcestra till egentligen?- Vi var ett par stycken som satt och jammade en kväll och det uppstod ett sväng som vi gillade. Sen var det en person, jag tänker inte säga vem, som ringde upp mig och hade ett brustet hjärta, och sa: "Jag bara måste spela soul med dig" och jag svarade "självklart".