Det har gått snart fyra år sedan personal vid Gotlandshem larmade om en usel arbetsmiljö. Då upplevde en majoritet en tystnadskultur i bolaget, och kände sig rädda för repressalier om de sa vad de tyckte. I en egen enkätundersökning som personalen då gjorde svarade 47 av 50 arbetare att det finns en tystnadskultur i företaget. Bland tjänstemännen på kontoret svarade 19 av 28 att de upplevde någon form av tystnadskultur.
Skyddsombud och lokala fackföreträdare har sedan dess hoppat av sina förtroendeuppdrag, och Fastighetsanställdas förbund i Stockholm har tagit över som facklig motpart. Jamal El Mourabit är ombudsman där, och han berättar att en ny enkätundersökning nu har gjorts om den psykosociala arbetsmiljön, efter att personal slagit larm. Undersökningen är inte presenterad men den är genomförd.
– Vi kommer att kalla företaget till en sittning, och vi kommer att kräva svar på ett antal frågor, säger han.
Jamal El Mourabit berättar att han som ombudsman ansvarar för ungefär 450 företag.
– Gotlandshem är ett av de företag där jag måste lägga mest tid. Jag har samtal nästan dagligen från deras anställda, säger han.
Gotlandshem genomförde under hösten en omfattande organisationsförändring. Från den första oktober är alla bovärdar och reparatörer, totalt 56 personer, anställda som fastighetstekniker. Att samla dem i två nya lokaler, på Terra Nova torg och i Panncentralen, var budgeterat till tio miljoner, en budget som visade sig kosta ett antal miljoner till.
Omorganisationen förhandlades med Fastighetsanställdas förbund. Den tillfälliga flytten av personal, i väntan på permanenta lokaler, blev däremot aldrig förhandlad – eftersom Gotlandshem inte ansåg att det behövdes. Där har facket och Gotlandshem enats om ett vite på 1 000 kronor.
– Det är för jävligt, när det är ett kommunalt bolag. Ett offentligt ägt bolag borde föregå med gott exempel. Det finns en kultur att man inte tar arbetsmiljöansvaret på allvar, säger Jamal El Mourabit.
Anställda som Helagotland pratat med berättar att frågor som framkommer kring arbetsmiljön istället vänds mot den enskilda anställda.
– I företagets egen enkätundersökning har flera fall av kränkande särbehandling framkommit, där de kallats till företagshälsovården, säger en som vill vara anonym av rädsla för repressalier.
En annan berättar att flera ser sig om efter andra arbetsgivare, eftersom man inte orkar längre:
– Stämningen är katastrof och det är många som inte mår bra av det här. Flera har valt att sluta och säga upp sig hos Gotlandshem.
Anställda vittnar om att det finns en jakt på syndabockar och att man känt sig övervakade och kontrollerade. Bland annat genom att GPS:er i deras bilar ska ha använts för att ifrågasätta klockslag och enskilda körningar.
Att uttala sig offentligt om förhållandena, och hur man upplever sin situation, ska i vissa fall ha inneburit hot om avsked.
VD Joakim Martell säger att han är väl medveten om motsättningarna och de konflikter som fortfarande finns kvar.
– Vi är inte överens om hur allting ska vara, det ska jag inte sticka under stol med, säger han och lägger skulden på facket:
– Jag har aldrig varit med om ett fackförbund som driver saker till sin spets mot arbetsgivaren, och inte för att det ska bli det bästa möjliga, säger han.
När det gäller GPS:er, menar Joakim Martell, har de bara kontrollerats vid enstaka stickprover där avvikelser misstänks ha förekommit. Motsättningar som finns ska också har upplevts jobbiga av personer i chefsställning.
– Det är svårt när man är emot till exempel omorganisationen, och uttrycker sig väldigt illa mot sin chef och ibland kollektivt, säger Joakim Martell.
Med bakgrund av motsättningarna som finns har ett alternativ varit att lägga ut drift och underhåll på externa företag.
– Jag har jobbat aktivt i tre och ett halvt år för att vi inte ska outsourca de arbetena. Vi ska byta från att jobba reaktivt och åka och laga saker, till att se till att de inte går sönder. Det är en ökad tydlighet och förändrat arbetssätt och jag har full respekt och förståelse för att mycket då blir annorlunda, säger Joakim Martell.
Han berättar att han haft många samtal med medarbetare, både enskilt och i grupp, men att konflikten inom bolaget hittills inte gått att lösa.
– Dialogen med de som är fackliga representanter har inte fungerat på ett bra sätt. Det finns ett antal som aktivt gör allt man kan för att motarbeta omorganisationen, säger han.
Fotnot: Ett ord i ett citat i artikeln har ändrats, från ”skattefinansierat” till ”offentligt ägt”, efter kontakt med Jamal El Mourabit.