Skadeståndsyrkanden med mångmiljonbelopp

Sakägarna företräds huvudsakligen av Jonas Westberg, som själv är ägare till en av de aktuella fastigheterna och han kräver 3 milj kr i skadestånd.
Hans huvudkrav är egentligen att vindkraftverken skall flyttas 5-6 km ut i havet så att de inte syns.
Av de fastighetsägare rest skadeståndskrav var endast ett fåtal på plats vid förhandlingen som hölls i Gotlands tingsrätts lokaler i Visby. Den övervarades av ett 10-tal personer.
Vindkraftverken har tidigare bedömts vara tillåtliga och regeringen har gett klartecken för högst 16 vindkraftverk med en effekt på vardera 2, 75 MW och med en navhöjd på 70 m och en rotordiameter på högst 92 m. Beslutet fattades så sent som i juni 2004.
Ursprungligen omfattande utbyggnadsplanerna 21 vindkraftverk. Men de har nu ersatts med 16 större och effektivare verk på samma plats.
Vindkompaniet AB företräddes vid förhandlingen av advokat Björn Goldman och Staffan Niklasson.
<span class=MR>Tillbakavisade yrkanden</span>
De tillbakavisade alla skadeståndyrkanden.
Det finns ingen rättslig grund för skadeståndstalan, hävdade Björn Goldman. Det går inte att få ersättning i den här typen av mål för estetiska störningar. De som yrkat skadestånd har inte kunnat påvisa någon skada över huvud taget.
Därför kan vi inte vitsorda något belopp som skäligt.
Han menade för övrigt att det var helt orimligt att en fastighetsägare yrkade 1,5 milj kr i ersättning när fastigheten endast har ett taxeringsvärde på 100000 kr.
En av de som för talan berättade hur han redan nu lider av förhållandena vid sin stuga på Näsudden.
Jag hade bestämt att jag skulle övernatta i stugan för en tid sedan, uppgav Gösta Bengtsson, som äger Sigleifs 1:8 och redan störst av de verk som finns i området.
Han har ägt fastigheten sedan 1956 och följt utvecklingen under alla år som utbyggnaden pågått. Han ser vindkraftverk över allt, på land och till havs.
När han skulle gå till sängs var ljudet ytterst störande.
Det här går inte, tänkte han. Jag fick åka hem till stan för att kunna sova.
<span class=MR>Sammanfattning</span>
Där är det tyst och lugnt.
Huvudförhandlingen inleddes med att rättens ordförande, chefsrådman Anders Eka, sammanfattade vad som hittills hänt i målet sedan 1999.
Han konstaterade att de frågor som idag återstår att lösa är vindkraftverkens mer exakta placering, om exploatören skall använda sig av pålfundament eller gravitationsfundament.
Även vissa villkor angående buller, kontrollprogram för miljön m.m. skall fastställas.
Miljöprogrammet skall underställas länsstyrelsen för godkännande innan arbetena får påbörjas. Länsstyrelsen fanns inte representerad vid gårdagens förhandling.
När det gäller vindkraftverkens placering i havet finns det bara ett alternativ och det grundar sig helt på byggnadsnämnden bygglovsbeslut från mars 2003. Vindkompaniet vill ha möjliga teknik i valet av fundament. På grund av att det händer mycket på området just nu går det inte att fatta ett beslut. Frågan måste därför hållas öppen.
Klasården erbjuder möjlighet att använda olika typer av fundament. Det blir inga väsentliga skillnader i kostnadshänseende.
Vi vill ha det mest kostnadseffektiva alternativet, sade Staffan Niklasson.
Oavsett vad man väljer blir skillnaden för miljön väldigt liten.
När det gäller de undersökningar som skall göra inför och under arbetena krävde bolaget att få vissa kostnadsbegränsningar. 1,5 gällande undersökningen av fågellivets och fiskets påverkan.
Beträffande buller under drift gör bolaget bedömningen att man utan problem skall klara naturvårdsverkets regler och gränsvärden avseende industribuller.
Det kommer att göras fortlöpande bullerkontroller, något som även skrivs in i de kommande villkoren.
Arbetena skall enligt regeringsbeslutet vara färdigställda senast 2009.
Miljödomstolen meddelar dom i målet om fyra veckor, den 11 november.