Sjukskrivningar i kommunen blir fråga för vårberedningen

Vårberedningen skall så småningom om mynna ut i det beslut som skall gälla för budgeten 2004 och flerårsplanen 2004-2008.
Till grund för detta omfattade arbete ligger nämndernas motivskrivelser som numera ha en sådan omfattning att materialet delats upp i två delar om ca 200 A-sidor vardera.
Sidor som är fullpackade med siffror vars konsekvenser för ekonomin skall vägas på guldvåg av budgetberedningen.
Den här gången sker ¿inlåsningen" på Tofta Strandpensionat under fem dagar.
Den 13 maj kl 8.30 genomförs en inledande genomgång med kommunstyrelsen. Därefter kommer nämnderna i tur och ordning att presentera sin förslag och önskemål beträffande drift- och investeringsbudgetar.
Man kan lugnt påstå att det är hårda bandage som gäller även i fortsättningen.
Trots att det blev någorlunda ordning på underskottet 2002 är det fortsatt återhållsamhet som gäller över hela linjen. Och i de direktiv som kommunfullmäktige lämnade i samband med att 2003 års budget fastställdes krav om ¿fortsatta besparingar och strukturella åtgärder".
Nettokostnaderna skall minskas med 3-4 procent av nämndernas nettobudgetar under mandatperioden.
Ambitionen är att nämnderna själva i huvudsak ska få planera och fördela betinget under mandatperioden.
Beräkningen var att detta skulle gen en besparing på 100 milj kr. Men kanske är det otillräckligt. Och nämnderna måste därför fortlöpande revidera sina mål och servicenivåer för att anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna.
En första rapport om hur arbetar går skall lämnas redan till vårberedning en slutrapport och avstämning görs därefter vid budgetberedningen i höst.
Besparingarna måste ses i ljuset av att sjukfrånvaron i Gotlands kommun ökat markant under de senaste 6-7 åren. Särskilt svår har situationen varit inom vård och hemtjänst. Många är vittnesmålen om att personalen ¿går på knä".
Visst finns det på flera områden en klart samband mellan besparingar och sjukskrivningstal. Men generellt kan kanske inget sådant påstående göras.
Förra året uppgick kostnaderna för sjukfrånvaron till 22 milj kr. Det är korttidssjukfrånvaron på 1-14 dagar som kostar mest.
Anledningen är höga kostnader för vikarier, introduktion och administration.
En beräkning av sjukfrånvaron 2001-2002 visar att den uppgick till 7,4 procent vardera året.
Positivt är dock att ökningstakten stoppats upp.
Till bilden hör också att Gotlands kommun vid årsskiftet hade 470 långtidssjukskrivna.
Ledningskontoret säger i sin motivskrivelse:
Gotlands kommun måste börja arbeta mer aktivt med att förbättra arbetsmiljön för att stoppa tillströmningen av nya sjukskrivningar. Samtidigt som arbetet med att rehabilitera långtidssjukskrivna och få dem tillbaka i arbete intensifieras.
Det är svårt att få ekonomin att gå ihop med dagens förutsättningar. Det märks på flera håll och varningar riktas för allvarliga konsekvenser om inte ramförstärkningar medges.
Efter den skattehöjning på 50 öre som socialdemokraterna med stöd av vänstern kunde driva igenom efter valframgången i fjol är utdebiteringen i Gotlands kommun 32:75 per skattekrona år 2003.
Kassaförstärkningen skulle ge en god ekonomisk bad att arbeta vidare ifrån. Och ännu har ingen ny skattehöjning aviserats, men heller inte någon sänkning.
Efter veckan på ¿Strandpanget" i Tofta bör den ekonomiska bilden ha börjat klarna för politikerna.