I helgen kunde två knallar höras på delar av Gotland, så kraftiga att fönster ska ha skallrat på sina håll. När Helagotland samma dag pratade med Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör gissade denne att ljuden hade att göra med övningarna som pågick på Tofta skjutfält. Osannolikt, menade P 18:s kommunikatör Tomas Ängshammar, som i sin tur gissade på Flygvapnet.
Detta bekräftades dagen därpå, när Flygvapnets kommunikationschef Louise Levin berättade att smällarna berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen – och det ”var ingen övning utan en skarp insats”. Med de olycksbådande orden blev incidenten en brett uppslagen riksnyhet och många ställde sig samma fråga: Skarp insats, innebär det att svenskt luftrum kränkts? Så var inte fallet, meddelade Louise Levin redan på måndagskvällen.
Låter det rörigt? I så fall är du inte ensam. Inte ens Johan Wiktorin, ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademien, förstod vad Försvarsmakten ville ha sagt. I ett syrligt inlägg på sociala medier konstaterar han följande:
"Denna kommunikation har inte Försvarsmakten skött bra. Tredje versionen på dryga dygnet. Först övning, sen försvarar vi våra gränser och nu ett förtydligande om att vårt luftrum inte blivit kränkt. Operativa frågor bör en militär chef svara på."
Snart kallade även försvarsminister Pål Jonsson (M) in Försvarsmakten på ett samtal "om hur de ser på att utveckla kommunikationen".
När Helagotland når Louise Levin igen under tisdagen är hon ångerfull.
– Vi har tagit del av kritiken och det är bara att krypa till korset: Den information som Försvarsmakten gått ut med som myndighet borde ha kommit snabbare och varit bättre synkad. Vi får ta det här som en lärdom, säger hon.
Men det som hände i söndags, hur illa var det? Med under intervjun sitter även Jörgen Axelsson, operationschef vid Flygvapnet, som inskärper att söndagens smällar inte är något att oroa sig för och att det inte rörde sig om en kränkning av luftrummet.
– Jag förstår att den lite olyckliga benämningen "skarp insats" kan skapa oro. Men det har inget med allvarlighetsgrad att göra, det är bara en term som vi använder internt vid den här typen av incidentberedskap, säger han.
Flygningarna som åsyftas kan visserligen – i värsta fall – handla om att möta upp någon som kränker landets luftrum, men lika gärna om att visa närvaro eller snabbt ta sig till en plats för att dokumentera en händelse.
– Det här är något vi gör rutinmässigt, ibland flera gånger i veckan. För det mesta märks det inte. Skillnaden vid det här tillfället var att det uppstod ljudbang som kunde höras ända ner till marken.
Åter till kritiken mot hur Försvarsmakten informerat allmänheten om söndagens smällar.
Hur blev det så här?
– En ingrediens var att det skedde under en söndag. Om Flygvapnet hade varit först med att få frågan skulle vi ha kunnat berätta med en gång hur det låg till, men istället uttalade sig andra delar av Försvarsmakten, som inte var insatta. Där får vi helt enkelt skärpa oss, för det ligger på oss att vara synkade, säger Louise Levin.
Operationschef Jörgen Axelsson fyller i:
– I det här fallet agerade vi på en uppkommen händelse, som var av rutinkaraktär. Det som skedde var alltså inte förberett, och därför kände Försvarsmaktens vakthavande inte heller till det. Men det är ingen ursäkt, vi skötte det här dåligt och får se över rutinerna.