Sinnenas trädgård är förverkligad vid demensboendet Syrengården
För tre år sedan väcktes tankarna på att anlägga en sinnenas trädgård vid demensboendet Syrengården i Roma. Då verkade det nästan omöjligt att ordna detta med tanke på höga kostnader. Med hjälp av personal, Arbetscentrum, sponsorer, anhöriga och fondmedel är nu sinnenas trädgård färdig och den har inte kostat kommunen någonting.
Man hade inte råd att anlita arkitekter och fackfolk utan löste problemet på ett eget sätt. Många tände dessutom till på Christinas och Ullas idé och hjälpte till för att trädgården skulle bli verklighet. Dåvarande verksamhetschefen Ulf Johansson förstod hur värdefullt det var att de två fick fria händer och detsamma insåg den nuvarande verksamhetschefen Anna-Karin Gustavsson.
Både Ulla och Christina har ett stort trädgårdsintresse och de tyckte att uppgiften var rolig. Den övriga personalen hjälpte till och även några av de boende. Bra hjälp fick de också av personal från Arbetscentrum.
<span class=MR>Bjuda sinnena</span>
Ullas och Christinas tanke var att trädgården ska bjuda alla de fem sinnena någonting. Här ska synen tillfredsställas av grönska och blommor, luktsinnet ska få sitt från blommorna och den fuktiga myllan, de boende ska kunna känna på växterna, njuta av frukternas smak, lyssna på porlandet från fontänen, vindspelet i trädet och på fåglar som bor i fågelholken. Kanske kunde trädgården väcka minnen från barndomens trädgårdar och många av de boende har säkert också haft trädgård under sitt verksamma liv.
I torsdags visades trädgården upp för dem som har hjälpt till. Christina påpekar att den inte är färdigen trädgård förändras hela tiden och blir egentligen aldrig färdig.
<span class=MR>En tanke bakom allt</span>
När man besöker sinnenas trädgård upptäcker man att det finns en tanke bakom det mesta där. Alla små gångar ringlar fram genom grönskan men slutar alla där de började, d v s vid ingången till boendet.
Mot ett träd står en räfsa lutad och en halvfull lövkorg står bredvid som om någon har stannat upp mitt i arbetet och lämnat redskapen. Det uppmuntrar till att fortsätta arbetet och det är fritt fram för de boende att räfsa lite om de känner för det.
Mellan ett par björkar är ett rep spänt och på repet hänger ett par trasmattor och vajar i vindenbara för att öka hemkänslan.
En pump som egentligen inte fungerar har murats fast i en del av trädgården. På pumpen hänger en hink och en vattenkanna står bredvidäven det här ska engagera och väcka intresse.
Det ska vara en trädgård där de boende kan känna igen sig, säger Christina Hagvall-Wahlqvist.
<span class=MR>Även Putte trivs</span>
Syrengården har en egen katt, Putte, som smyger omkring i trädgården och tycks stortrivas med tillvaron.
I ett hörn har man byggt ett kretsloppshus. Inne i huset får man känslan av att vara i ett växthus. Här stortrivs tomater och rabarber. Här inne finns också en snickarbänk om någon av de boende skulle få lust att snickra lite.
Syrengården har 17 boende i två våningar. De som bor på övervåningen är lite längre gångna och mer vårdkrävande. Det är god personaltäthet.
Både Christina och Ulla har arbetat länge inom äldrevården och de brinner för sinnenas trädgård som de betraktar som ett guldkorn.
Jag skulle själv vilja bo här när jag blir gammal, säger Christina Hagvall-Wahlqvist.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!