Silverskatt på tio kilo

Det var en snabb utryckning för att bärga vikingaskatten i Rone på skärtorsdagen.Skatten innehåller troligen silver och den väger omkring tio kilo. - Nu ska vi sätta fyndet i ett större sammanhang och ta fram mynt efter mynt ur skatten, säger Lars Sjösvärd, chef på Gotlands museum.

Skatten härrör från vikingatiden och mynten är täckta med jord efter att ha varit nergrävda i närmare 1000 år.foto: karl melander/scanpix

Skatten härrör från vikingatiden och mynten är täckta med jord efter att ha varit nergrävda i närmare 1000 år.foto: karl melander/scanpix

Foto: Karl Melander / SCANPIX

Gotland2012-04-12 04:00

Arkeologen och skattfyndsexperten Majvor Östergrens telefon ringde vid lunchtid på skärtorsdagen.

- Jag satt i mitt hus på Fårö när Jonas Paulsson ringde från Rone. Han arbetar med att kontrollera kända fyndplatser och nu sa han att metalldetektorn gett kraftigt utslag och fortsatte: "Det är nog bäst att du kommer hit", säger Majvor Östergren.


Mynt till brädden
Hon bad Jonas Paulsson att ta några spadtag i åkern vid Stale i Rone.

- Han grävde ner till randen av kopparkärlet och upptäckte att det var mynt till brädden av kärlet, säger Majvor Östergren.

Arkeologen Per Widegren hade åkt med till åkern i Rone och grävde fram hela kopparkärlet.

- Vi ville få fram det så fort som möjligt. Det här är en plats som är utsatt för plundringsrisk och vi vågade inte lämna fyndet där över påsken, säger Per Widegren.

De båda arkeologerna tog med fyndet till Visby där det låstes in på Gotlands museum.

- Jag har undersökt fyndet med röntgenutrustning och det ser ut att vara en hel del silver i kopparkärlet, säger Magnus Mårtensson, röntgenexpert på Riksantikvarieämbetet.

Ett mynt från skatten har redan identifierats. Det är från Köln i Tyskland och präglades någon gång mellan år 1000 och 1040.

- Man vet inte riktigt varför mynt grävdes ner på det här sättet, säger Lars Sjö-svärd.


Till efterlivet
Vissa forskare tror att det rör sig om asadyrkan. Enligt "Odens lag" i eddadikten Hávamál, får döda ta med sig "det som bränns på likbål och det som grävts ner i jorden" till efterlivet.

Vad sa vikingarna om att gräva upp skatterna?

- Det finns förbannelser i runor och på ringar mot den som gräver upp sådana skatter, säger Per Wideström.

Är du rädd för att drabbas av en förbannelse?

- Inte när jag grävde upp skatten, men nu blir man nästan lite orolig.

Hur tjänade man ihop pengarna som ligger i alla dessa vikingaskatter?

- Troligen handel av något slag. Gotland kan ha varit en handelsplats där gotlänningarna var mellanhand mellan öst och väst. Man kan ha sålt skepp eller rent av slavar.

Tidigare fynd har visat att vikingatidens skatter fyllts på var sjätte år. Frågan om det var sparbössor eller offergåvor som sänktes i jorden delar ännu forskarkåren.

Silverskatter på Gotland

Bara från vikingatid har mer än 750 silverskatter med mynt, armringar

och andra smycken påträffats på Gotland. 1999 hittades världens

största, Spillingsskatten, på sammanlagt 67 kilo. Upphittaren fick 2,1 miljoner kronor i hittelön.

Nya fynd görs nästan varje år. Man totalt har hittat närmare 165 000 silvermynt. Smycken i silver och ett mindre antal fynd innehållande guldföremål har gjorts. Bland öns mer uppmärksammande fynd finns även Stavgardskatten, hittad i Burs 1975 av högstadieelever.

Källa: Gotlands museum, GT:s arkiv

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om