I en ny undersökning genomförd av Sifo och Verian, på uppdrag av ICA Banken, avslöjar unga sin syn på shopping. Det visar sig att det är fyra gånger så vanligt att unga tjejer har shopping som hobby jämfört med killar.
Var femte kvinna i åldern 19 till 29 år anser att handeln är deras hobby. Och lika många har också använt shopping för att hantera negativa känslor. Enligt rapporten har var tionde ung kvinna shoppat för att belöna sig själv med något de ”förtjänar”, trots att de egentligen inte haft råd. Motsvarande siffror bland killar är sju respektive fem procent.
– Möjligheten att använda ”köp nu, betala senare”-lösningar gör att shopping inte längre är lika starkt förknippat med att spendera sina pengar – vi lurar hjärnan. Jag tror att det kan vara en bakomliggande faktor till att så pass många kan se det som en hobby och tillflyktsort när man mår dåligt, säger Magnus Hjelmér, vardagsekonom på ICA Banken.
Några som känner igen sig i den beskrivningen är 19-åriga Meja Wickman och Älva Jakobsson. De köper båda ofta saker som inte behövs, ibland för att må bättre.
– Det blir någon form av rus när man får hem det och känner sig fin, säger Meja.
Däremot är de överens om att det inte bara handlar om själva shoppingen, utan om ett modeintresse. Eftersom både Meja och Älva främst handlar second hand finns det ytterligare en kick i att ”fynda”, och hitta det man söker.
Men trots att tjejerna mestadels handlar begagnat, tycker de att shoppingen leder till en överkonsumtion.
– Det blir ju ett problem när man inte behöver grejerna man köper. Det flesta har nog kläder så det räcker men väljer att shoppa ändå, säger Älva.
Undersökningen visar även att det råder stora skillnader, där framför allt tjejer föredrar ”Köp nu betala senare-lösningar”. Var tionde tjej uppger dessutom att betallösningen får dem att shoppa mer. Undersökningen visar inte läget lokalt för Gotland, men Magnus Hjelmér menar att utsattheten kan vara ännu större, med en mer omfattande näthandel på mindre orter där stora kedjor saknas.
– Unga i dag är vana vid att shopping är smidigt och kontantlöst. Vi vet från våra tidigare undersökningar att många barn regelbundet ber om, och i hög utsträckning också får, extrapengar via Swish från sina föräldrar när de behöver något. Det fostrar en kultur där man tror att man kan shoppa, oavsett om det finns pengar på kontot eller inte, säger Magnus Hjelmér.
Hans råd till föräldrar med tonåringar är att ta snacket om shopping och ekonomi, där en 24-timmarsregel kan vara ett sätt att inte frestas till snabba köp.
– Jag tycker att man ska vara så krass att man avinstallerar alla tjänster med ”betala senare-lösningar”, för att begränsa enkelheten, säger han.
Elfrida Svedjer, 29, i Visby ser inte shoppingen som en hobby. Däremot kan hon tycka att det är trevligt att ”knata runt i affärer på helgen”, umgås med vänner och fika. Men på grund av utbudet på Gotland blir det en del beställningar online också.
När blir shoppingen ett problem, enligt dig?
– Man ska ju inte handla mer än man har råd med. Men i dag är det ju väldigt enkelt att sätta upp saker på delbetalning eller ”betala senare”, vilket kan bli problematiskt. Och tänker man på miljö och klimat är det ju alltid bättre att handla second hand är nyproducerat.
Själv försöker Elfrida alltid betala direkt, även om det finns tillfällen då saker hamnar på faktura. Det händer framförallt när det handlar om större inköp, då hon gärna väntar med betalningen till nästa lön.
– Det är väldigt enkelt, bara ett klick sen är man vidare. Då är det svårt att få överblick och det kan lätt bli mer än man tänkt sig.
Enligt undersökningen använder 19 procent av tjejer även shopping som ett sätt att hantera negativa känslor.
– Dopaminet ger dem snabba kickar, det är en form av självmedicinering som är alarmerande. Som vardagsekonom och pappa till två döttrar känns det fruktansvärt, konstaterar Magnus Hjelmér på ICA Banken och pekar på risker som kan leda till ekonomisk utsatt, ärenden hos Kronofogden, och i värsta fall problem längre fram i livet.
Att shoppa för att känna sig bättre inombords är någonting som både Meja Wickman och Älva Jakobsson kan relatera till.
– När man är låg och inte har någonting att se fram emot känns det bra att ha en beställning som ligger och tickar, säger Meja.
– Det är sant. Jag tror att de flesta ungdomar känner så i dag, säger Älva.
Rapporten visar också att betydligt fler tjejer har mått dåligt och känt skam över sina ekonomiska förutsättningar, i jämförelse med killar. Unga tjejer uppger att vistelse i butiksmiljö, reklam i sociala medier och influencers på nätet får dem att köpa mer.
Enligt Meja Wickman och Älva Jakobsson är det främst sociala medier som påverkar ungas konsumtion.
– Jag kan ju se någon där och tänka ”jäklar vilken fin outfit, exakt en sån vill jag ha”. Sen går man in i sin garderob och tycker att allt är fult, säger Meja.
– 100 procent, det tror jag med. Om vi inte hade haft sociala medier hade nog allt sett annorlunda ut, lägger Älva till.
Anledningen till varför shoppingmönstret inte verkar gälla killar i samma utsträckning, tror de grundar sig i att tjejer exponeras mer för influencers och reklam.
– Jag skulle till exempel aldrig ha samma outfit på mig två gånger på en vecka, men det känns inte som att killar tänker på samma sätt. Många har typ tre t shirts och känner sig klara sen, säger Meja.