Sensationellt fynd i trädgård
När Tage Pettersson i Bunge hade tagit upp löken ur trädgårdslandet kom regnet. Då såg Tage hur det glimmande av slantar i myllan.Det var de två första mynten i en ny silverskatt. Den är inte särskilt stor, men den betecknas ändå som en vetenskaplig sensation.
Myntskatt. Den 489:de vikingatida myntskatten som påträffats på Gotland innehåller 54 mynt och de har en unik sammansättning. Mer än hälften av mynten härstammar från England, men de mest intressanta mynten har präglats i Sverige under Olof Skötkonungs tid.
Foto: Rolf Jönsson
Det här är en myntskatt med en unik sammansättning. När andra skatter främst innehåller mynt som kommer österifrån så innehåller den här skatten främst engelska mynt. Och sex av de 54 mynten är svenska. Det är bland dessa man finner de mest intressanta fynden. Alla de svenska mynten präglades under Olof Skötkonungs tid (994-1022) och tre av dem är dessutom mynt av typer som tidigare bara påträffats i ett enda exemplar.
- Och de här mynten är i mycket bättre skick än de som tidigare påträffats, säger Majvor Östergren och fortsätter:
- Olof Skötkonung som var den förste som präglade mynt i Sverige och de här mynten tillför därför ny kunskap om den första svenska myntningen och de allra första stapplande stegen för den svenska nationen.
Jordfräs i våras
Tage Pettersson och Ingegerd Huselius hittade mynten i trädgårdslandet intill sommarstugan vid Ducker i Bunge. Tage och Ingegerd bor i Nyköping, men Tage kommer från Bunge och byggde ett sommarhus till sig själv på sin pappas marker. Han tyckte att det här var en skön plats under de stora träden och nära den gamla vägen. Den här marken var åker förut och Tage brukade som barn gallra betor här. Under de senaste 20 åren har han haft sitt trädgårdsland just här och grävt igenom jorden omsorgsfullt både höst och vår. Men aldrig hade han kunnat ana att det låg en silverskatt ett spadtag längre ned.
- Jag körde med en jordfräs i landet för första gången i våras. Förmodligen var det då den kom upp, funderar Tage.
Tage Pettersson såg inga spår av skatten då. Det var inte förrän i augusti, när löken var skördad som han såg hur det glimmade i jorden efter ett regn. Tage och Ingegerd agerade föredömligt, tycker Majvor Östergren. De fann två mynt, men avstod från frestelsen att gräva vidare, utan ringde i stället till länsmuséet för att berätta om sitt fynd.
Annan skatt 300 bort
Dan Carlsson som gjorde utgrävningen i trädgårdslandet tycker att skatten blir särskilt intressant i sitt sammanhang. Tages och Ingegerds sommarstuga ligger ett stenkast från gården Hultungs, som förmodligen har varit en boplats åtminstone sedan medeltiden. Gården är avskilt belägen, men ligger bara en knapp kilometer från den vikingatida hamn som fanns här.
I början av 80-talet påträffade en privatperson en skatt 300 meter härifrån, men den skattens sammansättning vet man inte så mycket om eftersom den inte anmäldes till länsmuséet, utan såldes i bitar. Nu hoppas både Dan Carlsson och Majvor Östergren att man med hjälp av fosfatkarteringar ska kunna kasta nytt ljus över det här områdets historia och få grepp om var den vikingatida boplatsen låg.
- Den här skatten blir en pusselbit som berättar om den starka kontinuitet som finns i det gotländska landskapet. De gårdar som finns i dag har i regel en mycket lång historia.
Dan Carlsson gissar dock att just den här lilla skatten inte är en sådan skatt som grävts ned vid själva boplatsen.
Han tror i stället att det är en liten skatt som har grävts ned som ett offer på gårdens utmarker och som inte var avsedd att tas upp igen.
Silver vid köksdörren
Tage Pettersson och Ingegerd Huselius hjälpte själva till med utgrävningen av trädgårdslandet och båda tycker att det är fantastiskt roligt att ha fått hitta en silverskatt utanför köksdörren.
- Ja, det är väldigt spännande det här. Hade jag varit 60 år yngre skulle jag nog kunna tänka mig att sadla om, säger Tore.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!