Sätter rättslig punkt för muträttegångar
Åklagaren i mutmålet ville att hovrättens dom överklagades till Högsta domstolen, HD.Hovrätten gav dödsboet till den avlidne rederichefen rätt till de ca 11 miljoner kronor det handlade om och som åklagaren hävdade var mutpengar och staten fick därmed ingenting.
Det var chefsåklagare Kjell Lilieholm som ville se ett överklagande av Svea hovrätts oeniga dom den 26 oktober i år. Åklagaren hade yrkat att dödsboet efter den avlidne rederichefen som förverkat värde av mutor skulle förpliktigas att utge 11 020 226 kronor.
- Jag delar inte hovrättens bedömning utan anser att domen är felaktig, framhöll Kjell Lilieholm. Påståendet om rederirabatt får anses utgöra en efterhandskonstruktion. Rederichefen har haft som syfte att berika sig.
Han menade att de rederirabatter som mycket kretsat kring i målet skickats till tredje part och inte följts av någon dokumenatation som har möjliggjort bokföring hos rederiet. Pengarna har sänts till ett nummerkonto i Schweiz tillhörigt rederichefen. När informaton om detta konto faxats till underleverantörerna har detta skett på faxblankett som varit blank, det vill säga inte har varit försedd med rederiets flaggförsedda logotyp.
Stor betydelse
Kjell Lilieholm ansåg också att oavsett om någon underentreprenör kan dömas för bestickning eller inte (de båda åtalade dömdes i Gotlands tingsrätt men friades i hovrätten) kan ansvar utkrävas för mutbrott. Han gjorde även gällande att ansvar för mutbrott kan utdömas även i konkurrens med exempelvis trolöshet mot huvudman (som det inte gick att åtala rederichefen för eftersom rederiet inte sade sig ha lidit någon ekonomisk skada).
- Det är inte rimligt att rederichefens förfarande skulle vara straffritt. Det kan aldrig ha varit lagstiftarens mening. Sammanfattningsvis menar jag därför att tillräcklig förverkandegrund har förelegat och att målet därför bör överklagas. Målet har stor betydelse till ledning för rättstillämpningen.
Mutbrott ej styrkt
Kjell Lilieholms yttrande gick till generaldirektören för ekobrottsmyndigheten. Där konstaterade Mats Åhlund att såväl tingsrätten som hovrätten funnit att åklagaren inte förmått styrka den brottsliga gärning, det vill säga mutbrott, som åberopats till grund för yrkandet om förverkande.
(Mats Åhlund är överåklagare och har tillsammans med ekobrottsmyndighetens chefsjurist och en verksjurist handlagt ärendet och meddelat Riksåklagaren sin bedömning).
Mats Åhlund konstaterade att avgörande för utgången i såväl tingsrätten som hovrätten har varit domstolarnas värdering av den åberopade bevisningen. Han menar att det inte förekommer sådana rättsfrågor att det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen prövar målet. Det föreligger inga skäl för prövningstillstånd.
Riksåklagarnej
Och med detta som grund har Riksåklagaren nu beslutat att inte överklaga målet.
- Anledningen är att HD är en prejudikatinstans. Om Riksåklagaren ska överklaga krävs det att det finns prejudikatskäl för att en prövning skulle underlätta för åklagare och domstolar att lättare bedöma liknande mål i framtiden. Här handlar det om bevisvärdering och det är sällan lämpat för prövning i HD, det finns ingen tydlig rättsfråga, motiverar Lars Persson vid Riksåklagaren varför man beslutat att inte överklaga målet.
- Vi ser på de frågor som man prövat i hovrätten, vi måste se någon rättsfråga som kan bli besvarad av HD och någon sådan finns inte här.
Att en nämndeman i hovrätten anförde skiljaktig mening spelar heller ingen roll. Dödsboet får därmed enligt hovrättens utslag behålla de 11 miljonerna.
Så jobbar vi med nyheter