Legendariska Sator kommer till ön i sommar, för en spelning på Hamnplan 5 i Rockklubbens regi.
- Det kommer att bli riktigt bra, vi är i toppform, vi spelar hela tiden och är bättre än på flera år, säger sångaren och gitarristen Chips Kiesbye.
Efter närmare 25 år tillsammans som Sator, finns spelglädjen fortfarande kvar.
- Det är egentligen roligare nu, man uppskattar det på ett annat sätt. I början var det så stor press på oss, jag ska inte säga att vi inte tar det på allvar nu, men det är ingen ångest involverad, om vi får en dålig recension så går världen inte under, säger Chips Kiesbye.
Hur har ni överlevt så länge?
- Vi har alltid tagit en paus när det inte är kul, inte pressat på och blivit osams. Det är lätt att bara fortsätta spela och spela, fast det inte är så himla kul men man får betalt, säger Chips Kiesbye och fortsätter:
- Vi har aldrig tänkt att det ska vara ett jobb.
Även om Sator inte ska vara ett kneg, har bandet redan från början arbetat hårt för sin framgång.
- Det var bara "det här ska vi göra och vi ska lyckas, om vi så går under". Vi tog banklån, köpte instrument och repade varje dag. När vi fått banklånet sa vi upp oss och flyttade till Göteborg.
- Vi skulle bort från Borlänge och uppåt - det var den enda planen, berättar Chips.
Till en början möttes de av viss skepsis i hemstaden.
- Det gick en massa rykten om oss, att vi var satanister och folk var rädda för oss tills de såg oss och förstod att det bara var vanlig rock n’ roll, att det inte var så märkvärdigt, minns Chips.
Men framgången kom - och höll i sig. I februari i år släppte Sator sitt åttonde album "Under the radar". Det är bandets första skiva på fem år och ända sedan debuten med "Slammer!" 1988, har det varit glest mellan skivsläppen.
- Vi försöker göra den perfekta Satorskivan, vi har inte riktigt fått till den än. Vi var nära nu, men vi måste göra minst en till, det är alltid något man vill ändra. Vi har sagt att nästa skiva ska komma 2012 - det får vara slut på sex-sju år mellan varje. Annars hinner vi inte göra så många innan vi blir pensionärer och vi har några skivor till vi måste göra, säger Chips.
Nästa skiva är redan på gång, även om materialet ännu inte är skrivet. Men innan dess väntar turnerande i Sverige, Tyskland, Finland och Norge. De senaste två åren har Sator varit ute och spelat varje helg och både nya och gamla fans hittar till spelningarna.
- Det är dels de som varit med hela tiden - de brukar stå lite längre bak och nicka nuförtiden. Sen är det publiken som upptäckte oss på 90-talet, men som var för unga för att se oss spela då. Sen är det faktiskt många yngre som upptäckt oss på senare år. Många har växt upp med Hellacopters och Backyard Babies och när de börjar titta på var de kom ifrån så upptäcker de att vi är generationen innan.
Hur mycket har er medverkan i ölreklamen bidragit?
- Svårt att säga, det får jag aldrig riktigt besked om. De senaste två åren har det varit väldigt mycket folk på våra spelningar, men det var även innan reklamen. Däremot är det ännu fler som kan "I wanna go home" när vi spelar på festivaler.
Var det ett svårt beslut att sälja sig?
- Ekonomiskt var det extremt bra tajming, vi skulle precis spela in en skiva och undrade vem som skulle betala - och det gör Norrlands Guld kan man säga. Förut har vi alltid tackat nej till att göra reklam, men som musikbranschen ser ut i dag, när ingen köper skivor, måste man få in pengar någonstans. Och Norrlands Guld känns rätt - det är ändå en produkt vi använder, säger Chips och skrattar.
Det är faktiskt också tack vare samarbetet med ölmärket, som Sator kommer till Gotland.
- Det är en kille som vann en Satorspelning i sin lägenhet, i en tävling på nätet. Det är egentligen därför vi är på Gotland. Då tänkte vi att vi skulle göra en stor spelning också, säger Chips och tillägger:
- Han kommer väl att bli vräkt den stackaren - det är hans vinst.
Sommarens spelning blir bandets fjärde på ön, senast var på Vadstuck 2005.
- Det var riktigt kul. Vi åkte och åkte, först blev det grusväg, sen blev det skogsväg och då tänkte man att det kan inte vara rätt, men sen dök det upp en festival på en åker.
När ni spelade på Vadstuck lär du ha sagt att du var imponerad över hur det efter 30 minuter redan luktade som Roskilde.
- Jo, det kan nog stämma - lera och dynga. Men jag menade det positivt, att de fått till den rätta storfestivalkänslan, säger Chips Kiesbye och beklagar att Vadstuck tagit time out.
- Hoppas att den kommer tillbaka, vi hade tänkt oss att komma tillbaka dit.
Den 15 juli är Sator i alla fall åter på ön och de som besöker spelningen kan vara säkra på att få höra "I wanna go home"?
- Definitivt! Det vore idiotiskt att inte spela den. Vi kör ganska blandad repertoar från alla våra skivor. Det går inte bara att köra nya låtar, man får tänka på hur man själv är när man går på konsert. Och det funkar för oss att spela låtar från alla våra skivor, de är i samma anda. Jag tror att en del av låtarna på nya skivan lika gärna hade kunnat ligga på vår första.
Hur kommer det sig?
- Vi är samma personer och har samma smak. Vi är också relativt begränsade som musiker, det blir Sator oavsett hur vi gör - på gott och ont. Det är ju kul också att det finns en Sator-stil, avslutar Chips.