Säkerheten kan bli mycket bättre

Barn är mjuka och bilar hårda. Av de barn som blir påkörda vid 50 km/h skadas eller dödas 90 procent.

Gotland2006-10-12 06:00
Sker olyckan vid hastigheten 30 km/h råkar 10 procent av barnen illa ut. Före och efter färd med skolskjuts är speciellt farliga situationer.
- Olyckorna kan förebyggas, säger Anna Anund är forskare vid Statens Väg- och transportforskningsinstitut.
Barns säkerhet i trafiken är sedan årsskiftet ett pågående projekt som utförs på Gotland. Håll 30 km/h där det finns barn är budskapet. Foldrar har skickats ut till föräldrar, tidningsannonser och radiojinglar har fört ut informationen. 800 gotlänningar har intervjuats om hur de uppmärksammar 30-skyltarna.
Vägverket samarbetar med bland andra Gotlands kommun, polisen, NTF och bussbolag för att undersöka hur barns säkerhet i trafiken kan förbättras. Projektet ingår i ett regeringsuppdrag tilldelat Vägverket som kommer att utvärderas och utmynna i eventuellt ny lagstiftning.
Anna Anund, Statens Väg- och transportforskningsinstitut, forskar i hur barn drabbas av olyckor i trafiken. Under tre kvällar håller hon öppna föreläsningar på olika skolor på ön om vad vi kan göra för att öka barns säkerhet i samband med skolskjuts. Målgruppen är föräldrar, lärare och yrkesförare. 440 000 barn åker skolskjuts i Sverige.
- Under åren 1994-2001 inträffade 256 trafikolyckor i Sverige i samband med skolskjuts. 361 barn skadades eller dödades. I genomsnitt är barnen i 12-årsåldern vid olyckstillfället, berättar Anna Anund.
- Den vanligaste olyckan sker när barnen går ut i vägen bakom skolskjutsen och blir påkörda.

250 barn lever farligt
På Gotland måste varje vardag omkring 250 barn gå längs med eller korsa en 70 km/h eller 90 km/h skyltad vägsträcka för att gå på/stiga av skolskjutsen. Om olyckan skulle vara framme skulle dessa barn inte ha en chans om de blev påkörda. Redan vid 50 km/h skadas eller dödas 90 procent av barnen.
Bilister ska iaktta försiktighet när de ser en skolskjuts med 30 km/h skylt. Men det finns ingen lagstiftning som kräver bot för att de inte tar hänsyn till att de bör sakta ned farten fast blinkande lampor signalerar skolskjuts 100 meter före avstigning och 100 meter efter.
- Polisen kan bara stoppa bilisterna och påpeka att de bör ta hänsyn, säger Ann-Sofie Atterbrand, projektledare vid Vägverket.

Gula bussar
I USA är skolbussarna lysande gula och av samma modell. I Sverige är det bara den gula skylten och lamporna som skvallrar om att fordonet är en skolskjuts.
- I USA är skolskjutsarna en ikon, alla känner igen bussarna. Dessutom skulle de av säkerhetsskäl aldrig släppa av barn vid 70 km/h eller 90 km/h vägar, säger Anna Anund.
Även barnens egna upplevelser tas till vara i projektet. Hur kommer det sig att de plötsligt springer ut i vägen när de stigit av skolskjutsen?
- De kan uppge att de mått illa och hade bråttom hem. Andra berättar att det förekom mobbning på bussen och därför ville bort så fort som möjligt.
- Man måste som förälder komma ihåg att om jag gör avsteg i barnets rutiner i samband med skolskjutsen kanske barnet inte vet hur det ska hantera situationen. Som att inte kunna hämta barnet vid hållplatsen utan han/hon får gå hem själva.

Måste ha samma regler
Vad kan göras för att öka säkerheten för barnen i samband med skolskjuts?
- Viktigt är att alla busschaufförer, oavsett ägare, har samma förhållningsregler för hur de ska göra när barnen går på eller av bussen, där brister det idag.
- Ansvarsfrågan måste utredas. Vem har ansvaret för barnen på vägen mellan hem och skola. Är det föräldrarna, skolan eller skolskjutschauffören? När tar ett ansvar slut och när tar en annans vid?

Hållplatser bör utvärderas
- Utformningen av hållplatserna måste utvärderas. På en del ställen finns stoppen direkt vid vägkanten, det kan uppfattas som hotfullt för barnen. Valet av hållplatserna görs idag av entreprenörerna. Kanske kan bussarna istället köra andra vägar än de mest trafikerade.
- När kommunerna gör upphandlingar med bussentreprenörerna bör rätt krav ställas.
Är det säkrare att få skjuts i personbil?
- Jag vill inte svartmåla skolskjutsarna. När barnen sitter i bussarna är de säkra. Det är när de ska gå av och på som barnen är oskyddade. Barn som är passagerare i personbilar löper betydligt större olycksrisk än de som åker skolskjuts.
Ikväll föreläser Anna Anund på Södervärnskolans aula.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om