Sagolikt hästskådespel med doft av drömmar och sågspån
- Har du sett någon enhörning?Den lilla flickans fråga blir starten på en hästdriven resa i tid och rum, via romarrikets gladiatorspel, halsbrytande ryttarakrobatik och renässansens höga ideal, till en plats där drömmar kan bli verklighet.
I maj i år öppnade dock hon och brodern Carlo Rhodin portarna till Hästpalatset, en tältturné som - med ett för Sverige nytt format - gått via Helsingborg, Lund och Landskrona, till Gotland.
Konceptet är okonventionellt och fusionerar cirkus med teater, musikal med magi, saga med verklighet - allt med hästarna i fokus.
Det effektfyllda och variationsrika skådespelets röda tråd, är en nyfiken flickas sökande efter en mytomspunnen enhörning.
Klassiska skolor
Den allra första doften av sågspån sveps upp av tvåbenta dansare. Strålkastarljuset övertas dock snart av showens verkliga stjärnor.
Diana Rhodin arbetar uteslutande med hingstar och raser som frieser, araber och lippizzaner. Under resans gång byter de skepnad åtskilliga gånger, i tidstypiska kostymer från mer än 2000 år tillbaka i tiden.
Romartiden visar hud och kraft, medan 1700-talet står för stilfulla och lite pråliga ideal, i form av dels överdådiga kostymer, dels anrik dressyr med kraftfulla rörelser "ovan mark".
Mörk medeltid
Ovan mark befinner sig även Pegasus, den flygande mytologiska hästen! Med Diana Rhodin på ryggen far hingsten fram som en imponerande furie, som bland annat lyckas med konststycket att, med en gigantisk vinge, slå sönder ett lysrör.
Dramatik väntar även i medeltiden, där "svarta ryttare" och en formidabel furste, gör resan mörk och delvis riktigt ruskig... Då makar sig fler än ett barn i publiken, närmre en vuxens trygga sida.
Högt och lågt
Föreställningens olika stämningar förstärks av musik och ljud- och ljuseffekter. Tyvärr är allt ljud, även dialogerna under resans gång, förinspelat.
I övrigt präglas skådespelet av höga ambitioner. De infrias ofta, men inte alltid. Något inslag känns lite krystat och haltar lätt - liksom en häst, åtminstone på föreställningen den 2 juli.
Enligt Diana Rhodin hade en av hingstarna den dagen tappat en sko, som inte kunde slås på förrän dagen efter:
- Vi tränar varje dag och ser då om hästarna går orent. En frieser gick orent någon dag innan; då tog vi ut den och ersatte den med en lippizzaner. Nu är friesern med igen.
Avgjort unikt
Så - är det då värt pengarna?
Det lär var och en själv avgöra. Konstateras kan dock att Diana Rhodins hästdressyr håller yppersta klass, att stuntryttarna briljerar och att flera av de genomarbetat kostymerade och mest hästdansanta numren andas estetik, kraft och känsla.
Och barnen lär knappast klaga. I Hästpalatset får de en rikt illustrerad saga som tangerar verkligheten, med kamp mellan ont och gott, halsbrytande akrobatik, skönhet och nervpirr.
Unikt är det, helt klart.
Så jobbar vi med nyheter