- Jag är givetvis besviken. Jag hade fruktat ett ja men i det längsta hoppats att man skulle säga nej och personligen delar jag inte regeringens miljöbedömning. Som jag tolkar miljökonsekvenserna borde de vara tillräckliga för att säga nej men regeringen har uppenbarligen gjort en annan bedömning, kommenterar Rolf K Nilsson, (M).
Han menar att det även finns andra skäl än de miljömässiga till att säga nej men där det inte gått på ett internationellt juridiskt plan.
- Säkerhets- och försvarsmässigt samt politiskt. Ledningen är ett utslag av rysk utrikespolitik. Men jag tror egentligen inte att det hade spelat någon roll vad svenska regeringen sagt, jag tror att man hade byggt ändå.
Christer Engelhardt, (S), beklagar regeringens ja.
- Jag tycker det är fegt av regeringen att inte säga nej.
Han är tveksam till om bolaget verkligen kommer att uppfylla de krav som regeringen satt upp som en grund för sitt beslut.
- När beslutet nu trots allt är taget hoppas jag dock att Gotland kan få en starkare och tydligare strategisk position i Östersjön. Vi har en bra sjöbevakningscentral och en flygplats av nationell betydelse som gott och väl kan utgöra en grund i ett strategiskt viktigt arbete i Östersjöregionen, menar Christer Engelhardt.
Kommunstyrelsens ordförande, Eva Nypelius, (C), har full förståelse för beslutet.
- Sätter man sig in i de internationella lagar och regler som styr det här så hade det nog varit otänkbart att man hade tagit ett annat beslut. Så det här var ganska väntat från min sida, jag har svårt att se att det hade kunnat landa i något annat.
Hon menar att miljöfrågan granskats noggrant.
- Med den information jag har så förstår jag att detta är ett av de projekt där man jobbat väldigt mycket och grundligt med miljökonsekvenserna. Så jag känner mig trygg med regeringens beslut.
- Positivt för Gotland är att det innebär 60 arbetstillfällen i Slite, sen vet vi inte om det blir mer. Och hamnen, som var Nord Streams risk som företag, är i princip klar.
Från öns miljöpartister är kritiken frän och de menar att "Regeringen skiter i Östersjön".
- Hela projektet har en tydlig potential att bli en stor miljökatastrof. Det är djupt olyckligt att Sverige bidrar till att hota känsliga Hoburgs bank utanför Gotland, Östersjön är ett mycket känsligt hav och konsekvenserna av gasledningen är inte klara, framhåller Matias Lundström, MP-ledamot i tekniska nämnden.
- Regeringen har vikt sig helt och hållet för det mycket hårda trycket från Ryssland, Tyskland och Nord Stream och väljer att inte ställa några hårda miljökrav för att skydda Östersjön. När det gäller att praktiskt jobba för att värna Östersjön finns bara den uppskruvade retoriken kvar, menar Stefaan De Maecker, (MP), ledamot i kommunstyrelsen.
T.f. landshövding Anders Granat är inte överraskad över beslutet.
- Såvitt jag kan förstå så hade man inte så stort manöverutrymme utan man hade att ställa krav i villkoren för att gå med på projektet. Internationella konventioner reglerar och det skulle vara uppseendeväckande om regeringen på något sätt motsatt sig det.
- På länsstyrelsen har vi varit väldigt aktiva i miljökonsekvensbeskrivningen som underlag för regeringens ställningstagande. Vi har försökt tydliggöra de olika farorna för miljön så att det skulle bli bra villkor, framhåller Anders Granat.
Han är positiv till de arbetstillfällen som nu följer.
- Hela nedläggningen av ledningen och rörlagringen i Slite skapar arbetstillfällen under ett antal år. Jag menar att Gotlands kommun har hanterat det här på ett riktigt sätt och tagit chansen att utnyttja möjligheterna.
En väntat positiv röst är förstås Nord Streams egen.
- Det svenska tillståndet är ett resultat av flera års omfattande expertstudier av miljö och teknik samt av en god dialog med de ansvariga myndigheterna, säger Lars O Grönstedt, seniorrådgivare till Nord Stream.
- Flera sträckningsalternativ har noggrant undersökts och bedömts med hänsyn till faktorer som miljö, sjöfart, fiske, kulturarv samt dumpningsområden för kemiska stridsmedel. Ett ökat inslag av naturgas i Europas energimix som ersättning för kol och olja utgör ett viktigt steg i klimatomställningen.
arkivfoto: tobias
wallström, simon paulin, henrik radhe