Så ska öns skola spara
Trycket lättade avsevärt när sparkraven på skolan minskade med tolv miljoner kronor. Men det är fortfarande en lång rad besparingar som ska genomföras.
Allmänt:
Den buffert på 12 miljoner som skolan har varit på väg att bygga upp till 2010 används. Hela denna buffert måste således byggas upp under ett enda år 2010.
1 miljon mindre till kompetensutveckling.
1 miljon mindre till Attraktiv skola.
Barnomsorg:
Förskolor och familjedaghem ska totalt spara 8,2 miljoner kronor 2009.
Minskat antal barn i barnomsorgen. 90 barn ska bort, vilket innebär längre köer till dagis. I januari 2009 kan i princip inga nya barn få plats i förskolan och kommunen kommer att få svårt att erbjuda barnomsorg inom den lagstadgade tiden (max 4 månaders väntan).
Fler barn i förskolegrupperna. 5,5 barn per heltidstjänst ska öka till 5,8 barn. Eftersom det är svårt att göra dessa justeringar på mindre förskolor kan det få större genomslag på större enheterna förskolorna.
Minskat bidrag på 1,5 miljoner kronor till enskilda verksamheter. Detta är en följd av att man tar in fler barn på kommunala förskolor.
När barngrupperna blir större och barnantalet minskas kommer det att bli en övertalighet i barnomsorgen.
Skolbarnsomsorg:
Skolbarnsomsorgen ska spara 2,6 miljoner kronor 2009.
Större barngrupper på fritids. 12,2 barn per tjänst ökar till 13.
Risk för övertalighet i skolbarnsomsorgen. Enligt de första beräkningarna ska 152 heltidstjänster minskas till 138.
Grundskolan:
Grundskolan har fått en avsevärd lättnad i sitt sparkrav. Inledningsvis talade man om att sänka elevbidraget med mer än 500 kronor per elev, men så blir det inte.
I nuläget är det oklart vad de besparingar som ändå måste genomföras på grund av minskat antal elever kommer att innebära för elevgruppernas storlek och lärartjänsterna i grundskolan.
Inom grundskolan behåller man det regionala stödet till de små skolorna. Det uppgår till 6,4 miljoner kronor nästa år och dessa pengar kommer bland annat från de större skolornas budget.
Gymnasiet:
Programpengen minskas med 2,65 procent. Detta drabbar både kommunala skolor och friskolor. Som en följd av detta blir det:
Större elevgrupper på gymnasiet.
Mindre valmöjligheter av valbara kurser och individuella val på gymnasiet.
Minskad valfrihet för de som söker till gymnasiet: Intagningsstopp på dansinriktningen och hantverksprogrammet om färre än tio söker dit. Personbilsteknik och maskin- och lastbilsteknik erbjuds eventuellt bara vartannat år. Teknikprogrammet får eventuellt färre inriktningar.
Gymnasieskolorna måste tränga ihop sig i mindre lokaler. Ett sätt att använda lokalerna mer effektivt är att förlänga skoldagen med en timme.
Risk för övertalighet bland personalen på gymnasiet.
Så jobbar vi med nyheter