I Sverige skyddas uppgiftslämnare av meddelarskyddet. Lagen fungerar som ett skydd mot röjande eller efterforskning av uppgiftslämnarens identitet. Skyddet styrs av grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen och avser uppgifter som är tänkta att offentliggöras i massmedier.
Meddelarskyddet utgörs av två delar: Efterforskningsförbudet och källskyddet. Journalisten som tar emot informationen får inte avslöja sin källa, bara om källan själv vill det. Tack vare det ska en anställd, utan risk för repressalier, kunna berätta för en journalist om till exempel missförhållanden inom verksamheten, så vida uppgiften inte omfattas av sekretess.
Efterforskningsförbudet gäller för all offentlig verksamhet och sedan 1 juli 2017 även för den som arbetar i privat verksamhet inom vård, skola eller omsorg och där verksamheten helt eller delvis finansieras med skattemedel. Undantag mot meddelarskyddet finns bland annat när det gäller brott mot rikets säkerhet och brott mot lagstadgad tystnadsplikt.
Det finns också ett repressalieförbud. Offentliga arbetsgivare får inte bestraffa den som använt sig av sin meddelarfrihet. Förbudet gäller åtgärder som avskedande, uppsägning och beslut om andra disciplinpåföljder. Den arbetsgivare som bryter mot förbudet kan få upp till ett års fängelse.