Sju av tio som lever i en relation upplever sin ekonomi som jämställd. Men ändå uppger nästan hälften av kvinnorna i åldrarna 30 till 49 år att inkomstbortfall vid vård av sjuka barn, föräldraledighet och deltidsarbete inte kompenseras i deras relation.
En rapport gjord av ICA Banken visar att det kan handla om hundratusentals kronor mer som hamnar i den ena förälderns plånbok än vad den får kvar som har tagit ut största delen av två föräldraledigheter. Med svensk snittlön och största delen av två föräldraledigheter går den som stannat hemma miste om 165 165 kr i lön under båda föräldraledigheterna. Att inte kompensera varandra för sådana inkomstbortfall kan få konsekvenser som påverkar på både kort och lång sikt, varnar bankens vardagsekonom Magnus Hjelmér.
– På kort sikt får den ena personen mindre pengar i plånboken och på lång sikt kan det påverka pensionen. Jag rekommenderar alltid att ha noga uppsikt över inkomstbortfall samt att man bör kompensera varandra kontinuerligt för att minimera ojämlikheter och skapa större ekonomisk trygghet, säger han.
Hans bästa tips till par är att börja med att kartlägga hur ekonomin egentligen ser ut och att den som tjänar mest också betalar mer, samt att om man har barn kompenserar den som är hemma när de är sjuka eller när någon tar ut föräldraledighet.
Undersökningen visar att kvinnor i landet i snitt tjänar 6 287 kronor mindre än män varje månad, och att fyra av tio kvinnor inte skulle klara av att behålla samma livsstil som de har idag om deras relation skulle ta slut. Undersökningen visar ändå att drygt en fjärdedel, 27 procent, av de tillfrågade delar alla utgifter lika utan hänsyn till respektive skillnader i inkomst.
– Hade någon av oss tjänat mycket mer hade vi inte gjort så, säger Carl Grönström, pappaledig med dottern Estrid.
Sedan han gifte sig för tre år sedan är det delat konto som gäller, där utgifterna fördelas lika och hälften var. Att dessutom tänka framåt och försöka lägga undan en summa vid varje lön, stor eller liten – för kort eller längre sikts sparande, menar Carl Grönström är viktigt.
– Halvlångsiktiga sparkonton, ett för resor, och ett bilsparkonto. Fem olika konton som man kan dela är max hos banken, säger han och menar att han gärna hade haft fler för att placera det familjen kan spara i för framtiden.
Den vanligaste modellen för de tillfrågade paren, 29 procent enligt undersökningen, är just ett gemensamt konto dit båda inkomsterna överförs och utgifterna sedan dras ifrån. Men den modellen är inget för Mattias Lindqvist och Sofia Scott:
– Alla våra kompisar bråkar om pengar, men inte vi, säger han och berättar att Sofia sköter räkningar och hushållskostnader, men att han sedan för över pengar till henne.
Det viktiga, menar de, är att prata om pengar och den gemensamma ekonomin hellre än att bråka om den.
– Gör upp något som funkar och som båda tycker är ok, säger Sofia Scott.
Mindre än vart femte tillfrågat par, 18 procent, använder sig av en procentuell uppdelning av hur utgifterna fördelas i förhållande till deras respektive inkomst.
– När jag pluggade hade vi en procentfördelning där han betalade 80 och jag 20 procent, säger Jessica Svännel och berättar att hon med två barn tycker att det fungerar jättebra att ha varsitt konto, men att dela lika på utgifterna via varsitt kontokort.