Så blir den nya kryssningskajen
Två fartyg samtidigt på en vindtålig kaj. Det kan en kryssningskaj söder om södra vågbrytaren erbjuda.Kostnaden blir mellan 100 och 200 miljoner kronor.
<7GT_Bildrubrik>FÖRSLAG.</7GT_Bildrubrik> Håkan Lindved visar hur den nya kryssningskajen är uppbyggd.
Foto: Bengan Zettergren
Arbetet med att ta fram en ny kaj tog fart i takt med att kryssningsfartygens besök blev färre. Siffrorna har sjunkit från 150 anlöp 2005 till 66 sommaren 2010.
Färre anlöp
Hamnfogden Mats Eriksson berättar att kryssningstrafiken har ökar i hela världen och extremt mycket i Östersjön - men inte i Visby. Att fartygen inte kan anlöpa kaj är den främsta orsaken till att Gotland missar besökarna, enligt honom. Att ligga på redden medan gästerna transporteras in i småbåtar är inte bra.
- Det går att förstöra en marknad på några minuter och det tar flera år att bygga upp den igen, varnar skeppsredaren Lars Ekman.
Bra affär
Mellan 100 och 200 miljoner kronor räknar man med att kajen kostar att bygga, men hoppas på externa bidrag på åtminstone 40 procent. Omkring 70 procent av kostnaden borde kunna tas ut i form av hamnavgifter.
- På sikt är det en bra affär, säger Lars Ekman som arbetar i branschen.
Han jämför med Tallin där man byggde sin kryssningskaj för 6 år sedan för under 100 miljoner kronor.
- Kryssningstrafiken där har ökat från 150 till 300 anlöp, säger han.
Tallin är också en förebild för den föreslagna kryssningskajen. Håkan Lindved på Ramböll Sverige AB redovisade hur kajen skulle byggas och vad som krävs innan allt är i hamn.
Bästa platsen är söder om södra vågbrytaren. Kajen ligger 550 meter ut i havet, står tre meter över vattnet och byggs på stålrörspålar. Däcket är av betong.
- Vi har dragit ut kajen på djupt vatten för att undvika omfattande muddring, säger Håkan Lindved.
Den södra placeringen har flera fördelar. Omfattande mätningar av vindförhållanden har gjorts.
- Kajen kommer att vara tillgänglig till över 90 procent av tiden eftersom fartyg kan lägga till om det blåser upp till 11-12 sekundmeter, säger Per Hogenfält på kommunens hamnavdelning.
Vintertid kommer delar av kajens utrustning att tas bort för att inte förstöras. Då kan den i stället användas av fritidsfiskare.
- Kan det vara möjligt att använda kajen som en reservhamn för våra båtar också, undrade Ulf Ahlquist, vd på Destination Gotland.
Slite som reservhamn
Bertil Klintbom, chef för samhällsbyggnadsförvaltningen, tycker inte det är orimligt, men vill inte släppa planerna på att använda Slite som reservhamn.
- Tanken är inte dum, tycker Mats Eriksson.
Frågan om möjlighet att ansluta fartyget till el, togs upp.
- Det är väldigt dyrt och det finns ingen genomgående standard; Kryssningsindustrins redare är konservativa, sa Per Hogenfält, men fick mothugg.
Det finns egentligen två förslag till kryssningskaj, varav den andra är placerat norr om norra vägbrytaren, Den kajen kan bara ta ett fartyg i taget och drar med sig att trafiken ökar i inre hamnen. Det är ett billigare alternativ och gästerna kommer iland närmare innerstaden.
- Vi har fastnat för det södra alternativet, säger Bertil Klintbom.
Öringen ska skyddas
Närmast ska nu en miljökonsekvensbeskrivning göras som Miljödomstolen ska ta ställning till.
Av naturvärdena är det Kopparsviksbäcken där havsöringen leker, som måste skyddas vid bygget. Andra saker att ta hänsyn till är det som ligger på havsbotten efter förlisningen av Dansk-Lybska flottan 1566. En marinekologisk förundersökning är beställd.
- Det första kryssningsfartyget kan lägga till vid den nya kryssningskajen 2013 - men då ska allt gå helt enligt planerna, säger Mats Eriksson.
Så jobbar vi med nyheter