Rubin lämnar med lätt hjärta

Insändarna dråsar in på redaktionen och Tomas Rubin får alltid veta vad folk tycker om innehållet i tidningen, när han rör sig ute på ön.-Vi har flest insändare i hela landet, det har varit en stor glädje att vara ansvarig för Insikt & Åsikt.Över gränsen
Men baksidan har varit att en del läsare gått över gränsen, det har hänt att Tomas Rubin blivit hotad för sådant som stått i tidningen. Det slipper han nu när han lämnar chefskapet.Tomas Rubin kom till Gotland från tidningen Arbetet i Göteborg. Där hade han träffat Rune Jacobsson, redaktionschef på Gotlands Tidningar, och de kom överens om att låta villiga reportrar göra arbetsbyte. Allt för att göra jobbet roligare.En av de första som provade på var han själv. Året var 1997 och efter en vecka på redaktionen i Visby fick han frågan om han ville bli redaktionschef och ansvarig utgivare. Det ville han.Jagar och sjunger
Tomas Rubin flyttade till Visby tillsammans med sin sambo Yvonne Pettersson, som fick jobb här som bibliotekarie. Han började sjunga i kör, till och med gospel, han lärde sig jaga och han upptäckte Gotland.Men det var inte första besöket på ön. Tomas Rubin har ett förflutet som fyrvaktare på Gotska Sandön. Det var 1962, före Journalisthögskolan men efter det att han prövat livet till sjöss, i handelsflottan.Han hamnade i en turbulent tid på tidningen. Förberedelser pågick för ägarbyte, Norrköpings Tidningar skulle snart ta över de båda gotlandstidningarna, och layouten på Gotlands Tidningar skulle göras om. Det blev mycket tidningsmakeri för den nye chefen, något han uppskattade.-Det tunga var att fem tjänster skulle bort. Men turligt nog har vi sett flera av dessa medarbetare återvända till tidningen.Han säger att redaktionen gjorde, och gör, en bra lokal tidning.-Att vi tänkt rätt har vi fått höra från andra tidningsmakare. Vi gjorde kortare texter, blev noggrannare i urvalet av material och vi strukturerade upp innehållet i block. Tidningen blev lättare att läsa.Jämnstarka tidningar
Gotland är ett märkvärdigt medielandskap, med två jämnstarka morgontidningar, som dessutom har samma ägare, menar Tomas Rubin.-De allra flesta gotlänningar har en morgontidning, de har Radio Gotland och en drös gratistidningar. Gotlänningarna är välinformerade och kunniga. En orsak till att de är så glada i att debattera.Tomas Rubin tror obetingat på morgontidningen.-Oavsett om den kommer på skärm, plast, siden eller på papper. Det viktiga i framtiden är att presentera något som folk vill ha, när nyheterna blir gratis på nätet.Locka läslustan
Själv tror han på god personjournalistik, porträtt och berättelser, det gäller att locka fram läslusten.För egen del tänker han börja skriva igen, som frilansare. Han hoppas på att resa mer och kanske blir det en bok framöver. Om han kommer att sakna något är det diskussionerna på redaktionen, nyhetsmänniska som han är.-Men jag lämnar med lätt hjärta medarbetarsamtalen, skyddsronderna och de ekonomiska mötena. Så även sommarfesten hos landshövdingen, säger han.Det är bra för en arbetsplats att byta chef ibland, det är dags nu för Gotlands Tidningar och han tycker det ska bli kul att följa vad de nya tidningsmakarna kommer att göra.-Men jag lovar att inte lägga mig i!Fortfarande anställd
Men det kan bli en sanning med modifikation, för Tomas Rubin är fortfarande anställd på 20 procent. Han vill arbeta som nyhetschef på somrarna och fortsätta att skriva en och annan krönika.Han ska bo kvar på Gotland, men kanske flyttar han ut på landet och skaffar sig en övernattningslägenhet i Göteborg. Där ska han spela kontrabas med sina gamla musikervänner, när han inte jagar räv och hare med de nya vännerna på Gotland.

Rubin lämnar med lätt hjärta

-Gotlänningarna utgör den debattgladaste av läsekretsar. Tomas Rubin vet, för han har varit redaktionschef för Gotlands Tidningar de senaste tio åren. Nu går han i pension, men bara nästan. Han ska fortsätta skriva och han ska resa.