Resultaten i årskurs 5 detaljstuderas
Förra året uppfylldes kommunens mål för eleverna i årskurs 9 när Gotland passerade riksgenomsnittet i andelen elever som klarat minst godkänt i kärnämnena. - Varför lyckas vissa skolor bättre än andra?
Barn- och utbildningsnämnden är på väg att få ett svar på frågan. Vid torsdagens sammanträde fanns ett antal rektorer på plats för att ge sin syn på verksamheten, och barn- och utbildningsnämndens ordförande Brittis Benzler har redan dragit några slutsatser.
- Jag tror det är viktigt att skolan har ett bra samarbete med föräldrarna och har deras förtroende. Sedan är det viktigt både för lärare och elever att verksamheten har tydliga mål. Lika viktigt är det att skolan har ett bra socialt klimat, säger hon.
Det finns skillnader mellan mellanstadieskolorna. Skillnaderna följer med upp i årskurserna och påverkar elevernas gymnasieval. Därför tycker barn- och utbildningsnämnden det är viktigt att granska verksamheten redan i de lägre årskurserna.
- Vi sätter fokus på årskurs 5 och har gett förvaltningen i uppdrag att analysera verksamheten, säger Brittis Benzler.
När det gäller betygen i årskurs 9 passerade Gotland riksgenomsnittet i fjol. 90 procent av eleverna hade minst betyget godkänt i kärnämnena (svenska, engelska och matematik), mot 89,2 procent för riket.
Även när det gäller avgångsbetygen från gymnasiet var Gotlands kommun bättre än riksgenomsnittet. 91 procent av öns elever fick ett slutbetyg, mot 89 procent för riket.
Däremot har Gotland långt kvar till att uppfylla målet om hur många som fortsätter till högskola efter gymnasiet. Målet är att nå upp till riksgenomsnittet (45 procent). Gotland nådde i fjol 34 procent.
Stora förändringar
Barn- och utbildningsförvaltningen genomgår stora förändringar på flera områden. Arbetet med att uppfylla lagen om allmän förskola är nästan klart.
- Vi har öppnat många nya förskolor och det har inneburit en stor kvalitetshöjning, säger Brittis Benzler.
Det minskande elevantalet är en annan stor förändring. Mellan 2000- 2011 beräknas antalet grundskoleelever minska med 3 000 elever. Största delen av den minskningen ligger de kommande åren.
Den tredje stora förändringen är gymnasieskolan, dit ungdomspuckeln når i höst. En gymnasieelev är i genomsnitt 25 000- 30 000 kronor dyrare än grundskoleeleven, vilket kräver en omfördelning av pengar.
- Rektorerna i grundskolan har de senaste åren suttit med krympande budgetar eftersom elevantalet krympt. Men jag tycker att de har en stor förståelse för att vi nu måste satsa på gymnasiet, säger Brittis Benzler.
Överskott i budgeten
God kunskap och förståelse i organisationen är en viktig förklaring till att barn- och utbildningsförvaltningen för andra året i rad redovisar ett överskott. För 2005 blev det 4,8 miljoner kronor.
- Det är inte så mycket. Vi har en stor budget så vi kallar det ett bra nollresultat, säger Brittis Benzler.
Brittis Benzler tycker att resultatet för 2005 visar en stabil verksamhet. Inga rektorsområden avviker från budgeten. Den verksamhet som avvek mest från budgeten var nämndens egen. Politikerna gjorde bara av med fyra femtedelar av sin budget på 805 000 kronor.
Så jobbar vi med nyheter