Mats-Ola Rödén (L) anser att det är viktigt att utomlänspatienter blir utskrivna och hemskickade snabbare.
– Sommaren brukar vara den mest kostsamma perioden för sjukvården, men den i fjol överraskade oss. Vi visste inte hur många som skulle komma till ön, och det blev en rusning utan like, säger hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Mats-Ola Rödén (L).
Ekonomichefen Markus Swahn fick i uppdrag att analysera det ekonomiska utfallet för primärvården, den somatiska vården och psykiatrin, och återkomma med en prognos för sommaren 2022. Han noterar att de senaste åtta åren har kostnaderna ökat för varje år, men inte så mycket som i fjol. Då steg sjukvårdskostnaden med 73 miljoner till 603 miljoner kronor.
Sommaren är dock den period då öns sjukvård har störst intäkter. Andra regioner får betala för patienter som inte är skrivna på ön. Förra året uppgick intäkterna till 106 miljoner, plus ett extra pandemistöd på 26 miljoner kronor. Med intäkterna inräknat blev nettokostnaden cirka 470 miljoner kronor.
Det är svårt att beräkna kommande sommar. Markus Swahn utgår ifrån att kostnaderna ökar till cirka 620 miljoner kronor. Intäkterna förväntas bli cirka 100 miljoner kronor, utan pandemistöd. Pandemin förväntas inte ha någon större påverkan på intäkter eller kostnader i år. Slutsatsen blir att sommaren 2022 kommer att kosta cirka 500 - 510 miljoner kronor.
– Jag räknar med att trycket på sjukvården blir lika högt i sommar. Rapporten ger oss en chans att förbereda oss bättre, säger Mats-Ola Rödén.
”Jag räknar med att trycket på sjukvården blir lika högt i sommar”, säger Mats-Ola Rödén
Något som måste ses över är behovet av extra vårdplatser. Förra sommaren förvärrade behovet av extra platser ett redan ansträngt bemanningsläge. Det kostade. Den egna personalen slet hårt, gick dubbla turer och tog extra pass. Trots det ökade behovet av hyrpersonal. Personalkostnaden ökade med 21 miljoner kronor, jämfört med 2020. Behovet av hyrpersonal var särskilt stort i augusti, vilket bidrog till att den månaden hade högst personalkostnad.
För att minska behovet av vårdplatser ser Mats-Ola Rödén ett behov att fortare få utomlänspatienter utskrivna och hemskickade.
– Vi behöver ha personal som bara jobbar med att få utomlänspatienter utskrivna, säger Mats-Ola Rödén.
Mats-Ola Rödén tycker att rapporten tydligt visar det extraordinära läget gotländsk sjukvård har:
– Andra regioner kan samarbeta med varandra när trycket ökar. Det kan inte vi. Rapporten ger bra förutsättningar att argumentera för extra stöd i form av en ö-faktor. Det är nog alla överens om.