Fler gotländska elever blir av med studiebidragen

Andelen gymnasieelever som blir av med sitt studiebidrag på grund av ogiltig frånvaro är den högsta någonsin i Sverige. På Gotland är andelen till och med högre än genomsnittet.

Lars Nordahl, administrativ enhetschef på Wisbygymnasiet, menar att frånvaron ofta hänger ihop med elevernas mående.

Lars Nordahl, administrativ enhetschef på Wisbygymnasiet, menar att frånvaron ofta hänger ihop med elevernas mående.

Foto: Malin Stenström

Gotland2023-07-07 06:45

När en elev på en gymnasieskola bedöms ha mer än fyra timmars ogiltig frånvaro och den är upprepad under en månad kan skolan rapportera det till CSN, som då kan besluta om att studiebidraget ska dras in. Ny statistik från CSN visar att fler gymnasieelever än tidigare fick sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro under läsåret 2022/2023. På Gotland är andelen indragna studiebidrag hela 13 procent, jämfört med 9,8 procent i riket.

Lars Nordahl är administrativ enhetschef på Wisbygymnasiet. En förklaring till skillnaden kan vara att de har varit noggranna med att rapportera in den ogiltiga frånvaron till CSN.

– Generellt har det varit en av orsakerna till att vi har legat lite högre än snittet, men det är alltid svårt att säga vad andra gör och inte, säger han.

undefined
”De som är här kan man i alla fall prata med, men de som inte är här är ett större bekymmer”, säger Lars Nordahl.

Statistiken visar även att andelen elever som fick studiebidraget indraget på grund av ogiltig frånvaro har ökat i flera år fram till pandemin då nivåerna sjönk märkbart. Nu är andelen indragna bidrag tillbaka på en högre nivå än någonsin.

– Om vi undantar pandemiåren så har vi under de senaste 15 åren sett en kontinuerlig ökning av elever som får studiebidraget indraget. Bakgrunden är oklar. Eftersom CSN får informationen av skolorna kan exempelvis skolornas rapportering ha blivit bättre, säger Peter Engberg, analytiker på CSN, i ett pressmeddelande.

Lars Nordahl tror att tillbakagången till undervisning på plats efter pandemin kan ha påverkat elevernas närvaro i två riktningar.

– Vi lyckades nå en del hemmasittare under pandemin, som vi nu har tappat igen. Det är inte längre tillåtet att bedriva distansundervisning på gymnasieskolor, om man inte har tillstånd, vilket man i regel inte får, berättar Lars Nordahl.

Samtidigt som en del elever hade svårt att komma tillbaka till skolan efter pandemin förklarar han att de flesta blev glada över att få vara i skolan.

– Gymnasiet är en viktig plats för ungdomarna att mötas på. Efter pandemin blev det tydligt att eleverna vill komma hit.

undefined
Lars Nordahl, administrativ enhetschef på Wisbygymnasiet, menar att frånvaron ofta hänger ihop med elevernas mående.

Det är också stora skillnader mellan pojkar och flickor. På Gotland var det 146 pojkar som fick sitt studiemedel indraget det senaste läsåret. Bland flickorna var det 90 personer.

– Pojkarna har länge haft det svårare i skolan. Det kan hänga ihop med frånvaron, att skolan inte är en plats där man känner sig bekväm, säger Lars Nordahl.

Finns det något man kan göra för att ändra på det?

–Jag tror att alla behöver jobba med är att få ungdomarna att känna sig betydelsefulla. Många har en låg självkänsla och behöver förstå att skolan ser och tror på dem.

Vems ansvar är det?

– Alla vuxna måste jobba med det här. Det kan räcka med att någon i receptionen hälsar en god morgon – det kanske i värsta är enda tillfället man blir uppmärksammad den dagen. Små saker har väldigt stor betydelse. Lärarna har en stor uppgift och det är vi som skolledning som behöver se till att det finns förutsättningar för det.

undefined
Trenden från innan pandemin är tillbaka – fler gymnasielever än någonsin blir av med sina studiebidrag.

Lars Nordahl menar också att det är viktigt att ta tag i de bakomliggande problemen som orsakar den höga frånvaron.

– Det som vi har märkt, vilket kan hänga ihop med både pandemin och världsläget, är att många ungdomar mår psykiskt sämre. Det är en del av ett större samhällsproblem. Frånvaron är en otroligt viktig markör, för den säger ofta något om ett underliggande problem. Det är därför vi måste ha koll på frånvaron och samarbeta med både socialtjänsten och andra stödjande aktörer.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!