Regnet hindrade inte besökarna
Det regnade hela dagen. Ibland mer och ibland mindre. Men till Kräklingbo marknad måste man, oavsett vädret.
Foto: Petra Jonsson
Vad gör man om man har ärvt sin mors gamla persianpäls? Ja, då åker man till Kräklingbo marknad för där finns Ewe Westergren från Lau och säljer sitt trähantverk. Han säljer saigkorgar och trädgårdsdekorationer som snurrar i vinden, skärbräden och en del annat. Ulla Mattsson från Ardre beställde två pallar av Ewe.
- Tror du att pälsen räcker till två pallar, undrade Ulla. Jag tänkte att jag måste använda den till något.
En liten bit därifrån sitter ett gäng "källingar" från Dalhem och säljer goda kakor och bullar för sin hembygdsförening.
Tjänar 10 000
- Vi har gammeldags äppelkaka, olika sorters bröd och småkakor och lite annat gott, sa Maj-Britt Pettersson. Vi brukar tjäna upp emot 10 000 kronor.
De är inte ensamma i socknen om att baka till Kräklingbo marknad. Ungefär ett 20-tal Dalhem-källingar, som de själva kallade sig, hjälper till att baka under hösten.
Kul tradition
- Det är vi i 70-årsåldern som gör det. Ungdomarna har ju inte tid, sa Maj-Britt Berg. Men det är en kul tradition och det ger bra pengar till hembygdsföreningen. Vi började med brödförsäljningen för många år sedan när det ännu var marknad i Dalhem. Sen flyttade vi till Kräklingbo när den upphörde och här har vi blivit kvar.
En annan gotlänning är Karin Mårs Grönlund som har det torrt och fint under tältduken.
- Regnet ställer till det lite, sa Karin. Man säljer inte så mycket men jag finns i alla fall här och jag har hela butiken med mig.
I vanliga fall finns Karin i Valleviken och numera också med butik på Adelsgatan där hon säljer sina kläder som hon syr och designar själv.
Höll modet uppe
Andra "källingar" som tog skydd mot regnet i kaffeserveringen inomhus var Barbro och Eva-Li Pettersson från Rone. I sina "floppers" och bara fötter höll de modet uppe medan karlarna kastade varpa.
- Det är så himla bra för vattnet rinner tvärs igenom och man fryser inte om fötterna trots att man är dyngvåt. Men de är ju inte snygga precis, sa Eva-Li.
Vem såg vad man hade på fötterna en sån här dag?
Regnkappa på
En bra regnkappa där man kunde dra till luvan så att bara ögonen syntes var lösningen för den här dagen. Och så gjorde många marknadsbesökare.
Mat måste alla ha och köerna var långa till de olika matstånden. Axel Olsson, tre år, från Akebäck knölade i sig en stor hamburgare mellan karusellturerna och lillebror, Oskar, låg torr och varm i barnvagnen.
Torrt och varmt hade också Emil Aspers, två år, från Björke som satt i en vagn med regnskydd och bara ett lite titthål som han glatt använde för att kolla läget.
Från varpaplanen hördes glada tillrop när det traditionella mästerskapet avgjordes i hällande regn och varpkastarna var våta ända in på kroppen. Men det gjorde ingenting för det blev en spännande match som GT berättar om på sportsidorna.
Så jobbar vi med nyheter