I dag beslutar regionfullmäktige om budgeten för 2012. Läget är kärvt. Regionens nämnder går i år med nära 50 miljoner kronor i underskott, egentligen 80 miljoner om vårens extrapengar till hälso- och sjukvårdsnämnden räknas in.
Fyra miljarder
Budgeten för nästa år är på fyra miljarder kronor, och det budgeterade resultatet ett överskott på 2 miljoner kronor.
- Det är en otroligt svag budget, säger ekonomidirektör Åsa Högberg.
För att klara ett plusresultat måste inkomsterna vara stabila.
- Om inte skatteintäkterna dippar så klarar vi budgeten. Sparbetinget på en procent i verksamheten är en effektivisering som ska gå att klara av, säger Åsa Högberg.
Vad händer om intäkterna minskar?
- Vi får skatteprognoser ett par gånger under året. Börjar det dippa måste vi spara ännu mer, säger Åsa Högberg.
Det kärva läget delar Gotland med alla landets kommuner. Förvärras det så finns en möjlighet att regeringen går in med konjunkturstöd, men i höstbudgeten fanns det inga indikationer om det.
Svagt 2011
I år är det mycket som Region Gotland inte klarat av. Flera nämnder spränger budgetramarna, resultatet för helåret blir 70 miljoner kronor sämre än förväntat, egenfinansieringen av investeringar har varit för låg, man har inte betalat av på låneskulden, och inte satt av pengar till framtida pensioner. Den ekonomiska styrningen får också underkänt. Det är mycket som motiverar det röda kortet.
Målet att nämnderna ska ha en buffert på en procent har spruckit i år. 2012 blir det ännu svårare att ha en liten marginal.
- Vi kommer inte att klara det. Vårt sparbeting på tre miljoner kronor går, men det finns inte utrymme för en buffert, säger gymnasieförvaltningens ekonom Jimmy Söderström.
En procent ger vånda
För 2012 fick nämnderna först ett generellt sparbeting på en procent. Men sedan har tumskruvarna dragits åt ännu mer genom att budgetramarna minskats. Nämnderna ska nu spara 34 miljoner kronor (och gemensamt ytterligare fem miljoner kronor genom att regionen inrättar en transportcentral).
Drygt en procent kan tyckas lite, men för flera innebär det kännbara neddragningar. Några sparförslag har vållat kraftiga protester. Flera nämnder våndas och har skjutit upp de svåra besluten till i december.
- Nämnderna ska inte söka kortsiktiga besparingar utan se till sådant som ger effekt över en längre tid, säger Åsa Högberg.
Ekonomin ser inte ut att bli bättre efter 2012. Regionstyrelsen tänker därför ge sig själv i uppdrag att se över verksamheterna för att se hur kostnaderna kan minskas med 120 miljoner kronor (inkluderat 2012 års sparbeting på 34 miljoner kronor) fram till 2015.