Redovisade hur FN har utvecklats genom Ă„ren Fakta/Europaprogrammet
Studenter frĂ„n Europaprogrammet, Högskolan pĂ„ Gotland, har under tvĂ„ dagar Ă€gnat sig Ă„t redovisningar nĂ€r det gĂ€ller Politisk geografi. Ămnena har varit mycket varierande och intressanta.GA besökte tvĂ„ redovisningar i onsdagsÂUrbefolkningar och det moderna samhĂ€llet, samt FrĂ„n UN till FN.Studenterna har lĂ€st sedan 2002.
Europaprogrammet Àr en fyraÄrig utbildning som bygger pÄ ett tvÀrvetenskapligt samarbete mellan humanister och samhÀllsvetare. Programmet leder fram till en magisterexamen med historia som huvudÀmne. Utbildningen kan Àven avslutas efter tre Är med en kandidatexamen. Programmet ger inte nÄgon yrkesexamen, men du fÄr breda kunskaper och goda förutsÀttningar för arbete med europafrÄgor inom statliga förvaltningar, regionala myndigheter eller internationella organ.
Europaprogrammet ska förmedla ett kritiskt och problemorienterat förhĂ„llningssĂ€tt till aktuella europeiska förĂ€ndringsprocesser samt ge ingĂ„ende perspektiv pĂ„ och fördjupa kunskaperna om Europas historia, kultur, politik, fysiska miljö, sociala förhĂ„llanden och utveckling. Ăven Europas betydelse och roll i vĂ€rlden problematiseras och kunskap om mĂ€nskliga rĂ€ttigheter pĂ„ internationell och nationell nivĂ„ ges.
Perspektivet Àr brett och företrÀdare för ett flertal Àmnen bl a historia, militÀrhistoria, statsvetenskap, juridik och kulturgeografi deltar i undervisningen. Vissa av kurserna ges pÄ engelska.
Det Àr en sorglig historia.
Urbefolkningar har under historiens lopp haft det mycket svÄrt och pÄ de flesta hÄll tvingats undan dÀr européer har dragit fram. Européerna ansÄg sig överlÀgsna och spred ofta sina sjukdomar och sin alkoholism bland urbefolkningar med förödande resultat.
Studenterna Camilla KĂ€stner, Marie Larsson och Anna Lidgren redovisade sitt arbete som handlar om urbefolkningar och det moderna samhĂ€llet. De berĂ€ttade om aboriginerna i Australien, indianerna i USA och samerna i Sverige och man sĂ„g likheter i hur dessa urbefolkningar har behandlatsÂalltid missgynnade och alltid har det handlat om instĂ€llningar som att den vite mannen Ă€r överlĂ€gsen. I dag har minoriteterna dock fĂ„tt lite mera att sĂ€ga till om.
NÀr man hör berÀttas om dessa urbefolkningar slÄs man av den rikedom i kultur och sprÄk som fanns frÄn början. I Australien rÀknar man med att det fanns omkring 750000 aboriginer dÄ den vite mannen kom. De var uppdelade i 500 stannar och talade 250 sprÄk! Dock inget skriftsprÄk.
I dag finns det 20 sprÄk kvar.
I dag har funnits 8 generationer vita i Australien medan aboriginerna har funnits dÀr i 18500 generationer!
à r 1788 kom de första vita, med andra tankar Àn att göra upptÀckter, till Australien och den vanliga uppfattningen bland dessa vita var att landet var obebott. à r 1851 hittades guld i Australien och under 20 Är fördubblades populationen. Man började tvÄngsförflytta aboriginer.
Det skulle dröja sÄ lÄngt fram som till 1967 innan aboriginer fick röstrÀtt och pÄ 1970-talet kom den aboriginiska flaggan. PÄ 1980-talet började man överlÄta mark till aboriginer.
<span class=MR>Samerna</span>
VÄr svenska urbefolkning, samerna, har ocksÄ varit rejÀlt missgynnade och drabbade av orÀttvisor. Samerna lever i Norge, Finland, Kolahalvön och i Sverige. Dock skedde en uppgÄng i samekulturen pÄ 1700-talet men den följdes av en snabb nedgÄng pÄ 1800-talet. Nybyggarna kom norrut och började ta plats. Samerna blev dÄ betraktade som ett socialt problem.
Senare delen av 1800-talet blev samepolitiken rasistisk. Det rÄdde en nedlÄtande grundinstÀllning gentemot samerna som folkgrupp. Det var staten som bestÀmde vilka som ansÄgs vara samer och de splittrades i undergrupper.
Det Àr först pÄ senare Är som samerna har fÄtt större rÀttigheter. I dag Àr större delen av samerna norska medborgare och det har skett en förbÀttring av samepolitiken i alla berörda lÀnder.
<span class=MR>Indianerna</span>
Det faktum att nordamerikas indianer var nomadfolk innebar att det var lÀttare för den vite mannen att trÀnga undan dem och erövra landomrÄden.
Allt sedan Christofer Columbos gjorde sin upptÀckt 1492 tog kolonisationen fart och indianerna tvingades anpassa sig till de vitas vÀrld. De trÀngdes samman i reservat och kunde inte stÄ emot. Anledningen till att de inte kunde stÄ emot var: skillnaden i antal, folkmord, de stÀndiga krigen mellan stammarna och mellan stammar och kolonisatörer, stÀndiga svek nÀr det gÀllde grÀnsöverenskommelser mellan vita och indianer, miljöförstöring och sjukdomar.
Bisonoxen som var indianernas viktiga levebröd utrotades medvetet av de vita.
I dag lever indianerna frÀmst i reservaten och de som inte Àr alkoholiserade eller arbetslösa arbetar inom servicesektorn och turismen.
I Europa kan skolbarnen fortfarande lÀsa om indianer i historieböckerna medan de inte alls finns med i historieböckerna i USA och Kanada.
PÄ samma sÀtt Àr det med samerna i Sverige som inte finns med i de svenska historieböckerna.
<span class=MR>FN:s utveckling</span>
Therese Larsson och Ronnie Lundin redovisade ett arbete om Förenta NationernaÂFrĂ„n UN till FN.
De berÀttade om hur Nationernas Förbund (NF) bildades efter första vÀrldskrigets slut pÄ initiativ av den amerikanske presidenten Woodrow Wilson. Under det andra vÀrldskriget upphörde NF helt att fungera och detta skulle pÄgÄ under hela kriget. Först efter kriget bildades Förenta Nationerna (FN) och Är 1946 fick FN sitt sÀte i New York, USA.
Therese Larsson berÀttade om tillfÀllen dÄ FN gripit in under Ären som exempelvis: Korea 1950, Kongo 1960-63, Kashmir 1948, Suezkrisen 1956 och Cypern dÀr problemen fortfarande inte Àr lösta liksom Israel-Palestina.
VetorÀtten har utnyttjats av bÄde USA och Sovjet under Ären och de har lamslagit FN flera gÄnger.
I dag drivs nedrustningsfrÄgorna ganska hÄrt i FN.
Ronnie Lundin berÀttade om Cypern som har en alldeles speciell roll i FN:s historia. Det Àr nu 30 Är sedan ön delades upp av Turkiet och Grekland. Det spÀnda lÀget pÄ Cypern blev knappast bÀttre av att Storbritanniens och Sovjets inblandning.
I dag tror man att EU kan bli lösningen för Cypern. Cypern ska bli medlem i EU den 1 maj.
Det redogjordes Àven om förhÄllandena nÀr det gÀller Taiwan och Kina.
Therese Larsson och Ronnie Lundin vĂ€ckte en rad frĂ„gestĂ€llningar nĂ€r det gĂ€ller FN:s roll i framtiden. Ska FN gĂ„ in i stater och förhindra konflikter? Ska vetorĂ€tten finnas kvar? Skall demokrati vara ett krav för medlemskap? Ăr sammansĂ€ttningen i sĂ€kerhetsrĂ„det helt rĂ€tt? Har FN som organisation tillrĂ€cklig tyngd nĂ€r det har en budget som motsvarar en Ă„ttondel av staden New Yorks budget?
Sverige har hittills varit med i FN:s sĂ€kerhetsrĂ„d tre gĂ„ngerÂ1957-58, 1975-76 och 1997-98.
Generalsekreterare i FN har varit:
Tryggve Lie, NorgeÂ1946, Dag Hammarskjöld, SverigeÂ1953, U Thant, BurmaÂ1961, Kurt Waldheim, ĂsterrikeÂ1971, Javier PĂ©rez de Cuellar, PeruÂ1982, Boutros Ghali, EgyptenÂ1991 och Kofi Annan, GhanaÂ1997.
Andra Ă€mnen som har redovisats av studenterna frĂ„n Europaprogrammet under de hĂ€r tvĂ„ dagarna har varit: Rysslands geopolitiska utveckling, Kurderna en nationÂmĂ„nga lĂ€nder, Historien om Jugoslavien, BaskienÂhistorien om ett urĂ„ldrigt folk, KorsikaÂen ö i stĂ€ndig opposition mot Frankrike, IrlandÂett delat land, Nato och EUÂmot europeisk integration, Afrikas karta och kolonialismen, Uppdelningen i Indien och PakistanÂett misslyckande frĂ„n kolonialmakten? och Sri LankaÂkampen mellan tigrar och lejon.
FN. Therese Larsson och Ronnie Lundin redovisade ett arbete om Förenta NationernaÂFrĂ„n UN till FN.
Urbefolkning. Studenterna Camilla KÀstner, Marie Larsson och Anna Lidgren redovisade sitt arbete som handlar om urbefolkningar och det moderna samhÀllet. Foto: ULF GLIMFALK
SĂ„ jobbar vi med nyheter