Radar ska hitta hamnars brister
Kajen vid Skeppsbron 2 undersöktes i går med markradar.- Vi vill se om det här kan vara ett bra sätt att upptäcka brister i kajerna i öns hamnar, säger Per Hogenfält på kommunens hamnavdelning.
Kjell-Olof Karlsson från Borås var i går på Gotland för att testa om markradar kan vara ett sätt för kommunen att upptäcka brister i säkerheten på kajerna i öns hamnar.
Foto: krister nordin
Efter olyckan har Arbetsmiljöverket krävt att kommunen ska redovisa vad man gör för att detta inte ska hända igen i någon av kommunens 17 hamnar.
Hamnarna besiktigas med jämna mellanrum, men undersökningarna har sina brister. Det kan finnas problem med håligheter under markytan som man inte upptäcker.
Och det är här markradarn kommer in. I går fanns Kjell-Olof Karlsson från Borås på plats i Visby hamn för att med en markradar undersöka kajen vid Skeppsbron 2.
- Markradar arbetar med elektromagnetiska vågor med hög frekvens. Tekniken har funnits sedan 1970-talet, men har inte använts särskilt mycket. Men nu har tekniken utvecklats och markradarn är på frammarsch, berättar Kjell-Olof Karlsson.
Ned till tio meters djup kan markradarn undersöka de olika skikten, men ofta räcker det att gå fyra meter ned på kajerna för att få en bild av tillståndet.
Svensk uppfinning
Markradarn är svensk, tillverkad av ett företag i Malå, och har bland annat använts i New York efter terrorattacken den 11 september 2001. Den har även använts av arkeologer i Kristianopel. Kjell-Olof Karlsson är egentligen pensionär, men åker runt i landet och gör så kallad radargram.
- Jag har bland annat haft uppdrag i hamnarna i Kalmar och Karlskrona, berättar han.
I går var det dags för Visby.
- Vi arbetar just nu med ett kontrollprogram som ska användas i de gotländska hamnarna. Vi ska utvärdera testet med markradar och se om det kan ingå i programmet tillsammans med ockulär besiktning med hjälp av dykare. Ett problem är att uppbyggnaden av kajerna är så olika, säger Per Hogenfält.
Närmast står ombyggnaden av Apotekskajen i Slite, som till största delen bekostas av Nord Stream. I Klintehamn, Ronehamn och Visby behöver kajer underhållas och renoveras. Fem miljoner kronor finns för detta, men bara hamnen i Ronehamn kostar ett par miljoner att åtgärda.
Samtliga hamnar?
- Vi måste hitta pengar någon annanstans. Många hamnar används knappt och då får vi inte in några pengar. De är bara en investeringskostnad, säger Per Hogenfält.
Inom ett par veckor ska analysen av undersökningen med markradarn vara klar.
- Om det faller väl ut kommer vi att använda den metoden för att undersöka samtliga hamnar.
Så jobbar vi med nyheter