Psykiatriska kliniken blir kvar på Norra Hansegatan

Bakom informationsdagen om psykiatrin, som hölls i Södervärnsskolans aula, stod RSMH, ABF och kommunen och särskilt inbjudna var bland andra företrädare för vården, berörda organisationer samt vårdpolitiker.
Det är viktigt att vi gör utbildningsdagar tillsammans, brukare och kommunen. Vi måste öppna en debatt och dialog så att alla får möjligheter i samhället, alla psykiatriska vårdtagare är inte farliga, framhöll Boy Larsson, ordförande i RSMH, i sina inledningsord.
Ett lägligt tillfälle efter den debatt som nu är, menade Ulf Larsson, verksamhetsledare vid psykiatriska kliniken.
Då syftade han förstås på den serie vansinnesdåd som den senaste tiden ställt psykiatrisk vård och reformer mer i fokus än på många år med åtföljande diskussioner. En debatt som han menade var onyanserad.
Åtminstone på Gotland fungerar det väl och vi har ett gott samarbete mellan brukare, vård och socialtjänst.
Han framhöll att det tidigare funnits två småkliniker på ön, barn- och vuxenpsykiatriska avdelningarna, som från 1 januari slogs samman till en klinik med 140 anställda.
Det viktiga är att vi nu skapar en ny psykiatri på Gotland med fokus på samarbete och samverkan.
<span class=MR>Lokalfrågan</span>
Lokalfrågan har diskuterats en hel del på sistone. En flytt till Göransgården var på gång men är inte längre aktuell eftersom fastigheten skall säljas. Lasarettet nämndes också men har inte plats. Psykiatriska kliniken blir därmed kvar på sitt nuvarande område vid Norra Hansegatan. På sikt räknar man också med att barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, BUP, flyttar dit från Neptungatan.
Någon minskning av antalet vårdplatser är inte aktuell. Tvärtom tillkommer fem platser i vår när avgiftningsgruppen skapar en avgiftningsenhet.
Ett välbekant problem som väntar på sin lösning är kontinuiteten inom läkartjänsterna. I dag är bara en av fyra läkartjänster inom vuxenpsykiatrin besatt av ordinarie läkare. Vanligt är att man jobbar några år och sedan återvänder till fastlandet.
Vi gör försök att rekrytera och den åldersintegrerade psykiatrin borde locka hit läkare, menade Ulf Larsson.
Man anser dessutom att det behövs mer resurser till psykiatrin i form av 2,5 tjänster från nästa år.
Boy Larsson föreslog ett inrättande av en forskningsenhet som ett lockbete för att få fler sökande.
Den fina miljön räcker inte för att få läkare att stanna, fastslog han.
Barbro Sjöstrand är nytillträdd chefsöverläkare vid BUP.
Jag tillhör de som försvunnit men återkommit. Jag är intresserad av den samordning som nu genomförs här.
Peter Hoas är avdelningschef på Piren som skall fungera som en brygga mellan barn- och vuxenpsykiatri.
På Piren söker vi skapa en verksamhet med mål att ha helhetsgrepp om unga vuxna som mår illa psykiskt. Det är en jättesvår uppgift. Bland det viktigaste är att ha en flexibel verksamhet, att kunna ändra oss och ge det som patienten behöver ha.
Peter Hoas konstaterade att utvecklingen är snabb även inom detta område.
Tendenser vi såg för fem år sedan är i full gång i dag.
Hans-Olof Palm, utvecklingsledare, berättade om de personliga ombudens (PO) verksamhet, som nu är ganska exakt ett år gammal inom kommunen. Verksamheten initierades av staten 1995 och anledningen var att den psykiatriska reformen inte fungerade tillfyllest.
I kommunen har det blivit en något hybridliknande verksamhetskonstruktion på så sätt att staten bidrar till lönerna medan domkyrkoförsamlingen står för lokaler och arbetsledare.
En lösning på grund av att kommunen inte har pengar och för kyrkan har arbetet likheter med deras diakonala verksamhet, att hjälpa de utsatta i samhället.
I dag finns två stycken PO och deras uppgift är att tillsammans med den enskilde formulera behov av vård, stöd och service och att stödja denne i kontakten med myndighetsapparaten.
Den som fyllt 18 år och har långvariga psykiska funktionshinder kan få detta stöd. 15 klienter per ombud räknar man med som maxantal.
Öns PO är Bengt Nilsson och Gerty Holmstedt.
Många har problem med ekonomin, konstaterade Gerty Holmstedt. De har kanske medel men inte förmågan att fördela. Ofta får man också gå igenom vad ett myndighetsbeslut innebär eftersom det kan vara svårt att tolka språket i viktiga handlingar.
Det här är ännu så nytt. Jag tror att vi får mer arbete när det blir mer känt, menar Bengt Nilsson.
Personliga ombud. Öns personliga ombud för vuxna med psykiska funktionshinder är Gerty Holmstedt och Bengt Nilsson.Foto: Rolf Jönsson