Psykiatriläkare rekryteras från östeuropeiska länder

Åtta gånger har Gotlands kommun tvingast bekosta vård på fastlandet, sedan man inte klarat att uppfylla vårdgarantins krav på vård inom tre månader.
Risken finns att det blir fler fall, särskilt inom psykiatrin där bristen på läkare är akut.
För att klara den vården håller kommunen på att rekrytera läkare från Polen och Ungern.

Gotland2006-06-22 06:00
- Det är brist på psykiatriläkare i nästan hela landet, konstaterar hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Åke Svensson (s).
Bristen på läkare kan leda till att patientkön återigen växer, och därmed får kommunen svårt att uppfylla vårdgarantins krav. I jakten på personal har kommunen därför sökt sig utomlands för att rekrytera.
En ungersk läkare och ett polskt läkarpar har visat intresse.
- Vi gör förmodligen som vi gjorde när vi rekryterade tandläkare. Vi skriver kontrakt som innebär att vi ger dem utbildning och de förbinder sig att arbeta här under ett antal år, säger Åke Svensson.

112 i "rycksäcken"
Sedan vårdgarantin infördes 1 november har Gotlands kommun i åtta fall misslyckats att ge vård inom de tre månader som garantin lovar. I de fallen har kommunen tvingasts betala kostnader för resor och uppehälle när patienterna istället vårdats på fastlandet.
De gotlänningar som stod i operationskö innan 1 november omfattas inte av vårdgarantin. Många i den patientgruppen - som vårdpolitikerna kallar ryggsäcken - har stått i kö längre än tre månader, men kan ändå inte åberopa vårdgarantin. Sakta men säkert har dock "ryggsäcken" minskat, men den 1 juni i år fanns ännu 112 gotlänningar som väntat över ett halvår på vård.
- Vårt mål är att alla ska ha fått vård innan årsskiftet, säger Åke Svensson.
Som hjälp för att få bort kön har man planerat några operationsveckor i september och oktober. Nu pekar den senaste ekonomiska prognosen på ett underskott på 8 miljoner kronor 2006.
Hälso- och sjukvården måste spara, och de planerade operationsveckorna är i fara.

För mycket pappersarbete
Gunnar Ramstedt, ordförande i läkarföreningen, anser att läkarna på Visby lasarett fått allt för mycket pappersarbete. Som exempel nämner han de opererande klinikerna, som i dag har mer än 600 oskrivna diktat.
Sedan ett nytt datoriserat journalsystem införts har antalet läkarsekreterare och vårdadministrativ personal minskats.
Det har enligt Gunnar Ramstedt lett till så mycket extra pappersarbete för läkarna, att risken för att hela läkarkåren drabbas av utbrändhet är överhängande.
- Inför sommaren har organisationen visat sig ha så många brister att det finns anledning befara att hela sjukvården slutar fungera, säger han.

Ingen diskussion
Gunnar Ramstedts synpunkter föranledde ingen diskussion vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde.
Frågan kom aldrig upp.
- Finns det problem tror jag att förvaltningen är fullt kapabel att lösa dem, säger Åke Svensson.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om