Att lyssna på utländska kortvåg- och mellanvågradiostationer är tyvärr en utdöende hobby. Björn Fransson i Västerhejde har dock inte tröttnat, han har varit aktiv i förbundet i mer än 50 år. Han började som 14-åring att lyssna på kortvågsradio och några år senare var han med och bildade en radioklubb hemma i Klintehamn. Kort därefter startade klubben tidningen Gute-DX-aren, för vilken Björn Fransson blev huvudredaktör. Så småningom slogs ett antal små föreningstidningar ihop till en förbundstidning som fick namnet Eter-aktuellt
– Och den har jag skrivit i sedan dess. Det är nog ingen i Sverige som hållit på så länge som jag och skrivit regelbundet. Jag tror att det bland annat är för den insatsen jag fått det här stipendiet, som en slags uppmuntran för att fortsätta att skriva, säger Björn Fransson.
Stipendiet delades ut under DX-förbundets årsmöte i Göteborg i helgen och är alldeles nyinstiftat, till minne av Johan Berglund i Trollhättan som var en känd radioentusiast.
– Jag blev väldigt överraskad, glad och stolt. Det är ju lite speciellt att få något som är alldeles nyinstiftat.
Hur mycket pengar stipendiet omfattar vill Björn Fransson inte berätta, men han kommer att använda pengarna till att köpa en laptop.
– Så jag kan fortsätta att skriva. Jag tänker inte lägga av så länge jag hör.
Det är allt färre som ägnar sig åt att lyssna på utländska radiosändningar på kort- och mellanvåg. Medelåldern vid årsmötet var säker över 60 år, uppskattar Björn Fransson, och på Gotland finns ingen verksam klubb längre.
– Hobbyn håller på att så småningom dö ut, i och med internet. Många, många radiostationer lägger ner sina kortvågssändningar och folk får lyssna över internet i stället. Då är det inte så spännande längre, det spännande med att lyssna på kortvåg är att försöka få in stationer som sällan eller aldrig hörs.
Björn Fransson har två spalter i tidningen DX-aktuellt, tidigare Eteraktuellt, en om afrikanska radiostationer och en om så kallade "clandestinestationer". Det senare är benämningen på stationer som vill vara hemliga, ofta på grund av politiska konflikter.
– Så fort det blir krig, eller är på väg att blir krig, så börjar olika grupper att sända ut sina, ofta politiska, budskap via radio, säger Björn Fransson.
Han tycker även att det är spännande att försöka få kontakt med dem som gör radiosändningarna, och förr kunde det vara väldigt svårt att nå fram eftersom clandestinestationerna ofta var rädda för att bli avslöjade. Där har dock internet varit till hjälp eftersom det ofta finns en hotmail-adress eller liknande även till den mest hemlighetsfulla radioredaktionen.