Presenterade planerna för en ny form av hästturism på Gotland

Maria Pettersson, Grötlingbo, är projektledare och hon har fått EU-medel för att göra en förstudie inom ramen för växtkraft Mål 3. Eldsjälar i projektet är också Ramona Numelin och Susanne Hallström, som sina ideella intressen i brukshästföreningen på Gotland.
Men även länsstyrelsen finns med och stöttar projektet genom travhästentusiasten Kjell Norman, Halla, som kunde berätta om egna upplevelser av hästturism på Irland.
Han uppger att det finns ett stort intresse för den här typen av semestrar. Och det kan finnas stora pengar att hämta för dem som har någonting att erbjuda.
Hans bedömning är att enbart svenskar lägger ca 50 milj kr om året på den här typen av turism inom och utom landet.
De riktiga entusiasterna är beredda att betala 20000 kr eller mer för en vecka på hästryggen om kringarrangemangen är de rätta.
Ett 30-tal personer med olika specialiteter inom hästsporten hade lockats av inbjudan till mötet. Intresserade av att höra Maria Pettersson berätta om hur långt hon kommit i den förstudie som skall ligga till grund för en rapport i september månad.
Åhörarna kom från de flesta socknarna från Stenkyrka i norr till Grötlingbo i söder.
Förstudien handlar inte bara om att undersöka det gotländska intresset och möjligheterna att ordna kringarrangemangen på ön. Hon har lagt ned ett mycket omfattande arbete på att ta reda på hur de rid- och körleder som finns på olika håll i landet fungerar idag. Och vilken bärkraft de har.
Skall sanningen fram så har det inte gått så bra för alla. Av de nio leder som Maria Pettersson försökt utforska skulle det visa sig att tre av olika anledningar faktiskt var helt nedlagda.
<span class=MR>Förebilder finns</span>
Det finns emellertid några leder som skulle kunna stå som förebilder för Gotland. Främst ideella Sörmlandsleden och Hallandsleden, som drivs i kommunal regi.
Gemensamt för de flesta lederna är att de har startats genom ideella insatser.
Boendet som erbjuds vid leden har visat sig vara jätteviktigt, sade Maria Pettersson. Men utbudet varierar. Allt från att erbjuda helpension för 725 kr per dygn (standard: 3 hästskor) till enkla övernattningar i tält eller hos familjer för 275 kr dygnet (standard: 1 hästsko).
Att enbart nyttja leden med egen häst kostar ca 200 kr i startavgift. För den får man i princip bara en karta över hur man kan ta sig fram. Därefter får man fixa boende mm själv.
På fastlandet är säsongen för den här typen av hästturism kort, vanligast från 15 maj till 15 augusti. Övriga tider på året tar jägarnas intressen över.
De vill jaga i lugn och ro.
Men Gotland skulle kunna få en liten fördel eftersom det inte finns någon älgjakt som skulle störa hästturismen.
Hur den gotländska rid- och körleden ska gå är det ännu ingen som vet. Men idéer saknas inte.
Vem man än pratar med finns det förslag på vägar som skulle kunna användas, säger Ramona Numelin.
Men det gäller att gå försiktigt fram för att inte skapa konflikter med boende, markägare och vägintressenter.
Hur intressant och lockande hästturismen än kan tyckas vara att ge sig in på kom Ramona Numelin med några ord till eftertanke:
Det är väl ingen som tror att man kan försörja sig på det här. Men det är en nisch som kan göra att man lever lite bättre på det man redan har.