Pollenallergi hos mor och döttrar

Birgitta Klintbom 51 år, berättar att hennes två år äldre bror avled i och med en allergichock. Det var i början av 1950-talet. Men forskningen har gått avsevärt framåt och idag hade det aldrig behövt hända.
- Det var blomman primula han inte tålde, säger Birgitta. Mamma såg sedan till att det aldrig mer kom in en primula därhemma. Förresten så är alla blommor som börjar på P problem för oss allergiker.

Hassel, björk och gräs
Birgittas eksem gjorde att när hon var liten måste hon ofta vintertid ha händerna lindade. Det lättade när hon kunde ha händerna i saltvatten och hon minns hur skönt det var när hon kunde doppa dem i vattnet hemma vid bryggan vid Barläst i Lärbro när våren var i antågande.
Då hade hon ännu inga problem med pollenallergin. Den kom senare.
Just nu är det som mest besvärligt för alla pollenallergiker. Förra helgen, då värmen kom explosionsartat och allt började slå ut i naturen, blev det verkliga startskottet. Även om många kände föraningar under varma dagar även tidigare.
- Jag började känna av det i påskas, säger Birgitta. Vi var på Fårö. Det var ganska varmt och skönt. Jag började känna pollenallergin i ögon och näsa. Först på påskaftons kväll och sen påskdagen. Sen började det regna och då var det okej igen.
Allergin känns i ögonen, de tåras och för Birgitta känns det som eld och hennes näsa rinner fast hon inte är förkyld.
Birgitta och Anna föredrar när våren kommer smygande.
- Jag börjar med medicin mot allergin cirka tre veckor innan jag tror att värmen kommer och med den pollen, säger Anna. Sen gäller det att fortsätta medicinera hela pollensäsongen.
Birgitta instämmer. Ingen av dem tar medicin annat än under den här perioden årligen.
- Det börjar när hasseln slår ut, sen björken och så kommer gröngräset, säger Anna.

Kläder på tork
Birgitta avundas alla som kan hänga ut sina nytvättade lakan och kläder i solen så här års.
- Det kan vi inte göra förrän efter midsommar. Då brukar pollensäsongen vara över, säger hon.
Men säsongen för födoämnesallergiker varar jämt - hela året.
Birgitta och hennes döttrar är allergiska mot mandel, nötter, och frukt med kärnor. Anna dessutom mot sojaprotein.
- Yngsta dottern Linas födoämnesallergi upptäckte vi genom att hon inte tålde röd paprika, säger Birgitta. Hon tål inga röda frukter. Hon var också allergisk mot kvalster tidigare, men det har hon vuxit ifrån.
Birgitta berättar också hur knepigt det kan vara med innehållsdeklarationer på matvaror, med restaurangbesök och frågor kring maten där med mera. När det gäller frukt, potatis med mera, är det okej att äta efter kokning.
- Andra brukar säga att de äter kakor borta, säger Birgitta. Men vi äter kakor hemma för då vet vi vad de innehåller. Får hon i sig något hon inte tål känner hon att det svullnar i halsen och blir det riktigt galet blir det andnöd.
- När jag känner av halsen lättar det när jag dricka vatten, säger hon.
För Annas del hjälper frisk luft och kyla.
- Men man lär sig trotsa också, säger Anna. Ibland kan det vara värt det. Så länge det inte är livshotande. Jag kan till exempel inte tänka mig att vara utan katt även om den för med sig pollen och damm i pälsen när den kommer utifrån och in.

Specialkost
Birgitta arbetar med skolmat i Lännaskolan, Slite. Hon berättar att fler och fler elever är allergiker. Många måste ha specialkost.
- Vi har en person som lagar specialkost och jag brukar hoppa in när hon är ledig, säger Birgitta.
Hon tycker också att visst är det omständigt med många allergiker i familjen men det är lättare när man haft det jämt. Halvt på skämt halvt på allvar säger hon att maken Johan är den ende i familjen som är frisk.
Birgitta är styrelseledamot i öns Astma- och allergiförening, som just nu har en insamling för att få ihop mer pengar till bland annat allergiforskning.