Politisk enighet kring krispaketet

Redan i kommunstyrelsen fanns enighet kring paketet som skall minska det beräknade underskottet 2002 med 57 milj kr netto.
Trots redan tidigare vidtagna åtgärder finns det ingenting som tyder på att underskottet minskar i den takt som den politiska ledningen vill.
Tvärtom pekar prognoserna på att underskottet i nämndernas verksamhet 2002 kan bli 127 milj kr om ingenting görs. Till detta kan läggas ett resultat på 67 milj kr.
Och detta händer trots en budgetförstärkning på 180 milj kr.
Det är absolut nödvändigt att vi fokuserar våra insatser på att få ordning på ekonomin, sade regiondirektör Bo Dahllöf när han presenterade åtgärderna som innebär att i princip varje styrelse och nämnd får vara med och dra sitt strå till stacken.
Vare sig de redan har sina siffror i balans eller inte.
Det viktigaste just nu är den dialog som kommit igång inom sjukvården. Inte minst för att få realistiska mål i verksamheten.
Om styrelser och nämnder inte lyckas uppnå målen väntar bara ännu kraftigare och allvarligare besparingar.
Och med i bilden finns även en höjning av skatten!
Nu ställs därför kraven på varje nämnd att budgetarna skall hållas.
Vi kan inte acceptera att de regler vi satt upp inte följs, sade kommunstyrelsens ordförande Hans Klintbom (c).
Vi måste agera eftersom vi inte kan gå med underskott i flera år i rad. Vi måste uppfylla balanskravet.
Nicolaiprojektet ingen risk 
Nicolaiprojektet innebär inget ekonomiskt risktagande för kommunen.
Det försäkrade Inger Harlevi (m) när hon som representant för styrgruppen talade varmt för att Gotlands kommun skall ställa upp för insamlingsstiftelsen till förmån för en konserthall i S:t Nicolai ruin i Visby.
Inger Harlevi uppgav att stiftelsen behövs för att det skall finnas någon som kan ta emot och förvalta de medel som olika sponsorer är beredda att ställa upp med.
Kommunen kan markera att detta är ett viktigt projekt genom att gå in som stiftare tillsammans med Gotlands fornvänner, Frimurarna. m.fl.
I den styrgrupp som arbetar med projektet sedan några år tillbaka finns förutom kommunen, länsstyrelsen även Gotlands fornvänner.
Naturligtvis finns förhoppningen att projektet ska få EU-medel. Men från kommunens sida förväntas inga bidrag, försäkrade Inger Harlevi.
Hon berättade också att det finns stora nationella och internationella företag som är intresserade av att sponsra satsningen.
Det måste dock finnas ett organ som kan ta emot och förvalta pengarna, sade Inger Harlevi.
Någon byggnation startar inte förrän de garanterade medlen finns på konto.
Avsikten är att tio företag senare i år skall bjudas till Visby för att få en mer ingående presentation av projektet. Det rör sig inte bara om företag som har gott om pengar, utan även kompetens på området.
Vilka belopp rör det sig om, undrade Lars Thomsson (c). 10 milj kr räcker det...
Du vet mer än du säger... och det tycker jag inte om, sade Lars Thomsson.
Då berättade Inger Harlevi att projektet kan förverkligas för 10 milj kr. Men att det i själva verket handlar om betydligt större belopp. Men inte större än att en sponsor frågat efter möjligheten att ensam få stå som stödjare av Nicolaiprojektet.
Förutom inglasning av Nicolai ruin omfattar planerna byggnation av utrymmen för artisterna samt en lokal för biljettförsäljning med mera. Utrymmen för detta finns på den gård som idag disponeras av Frimurarna.
"Polisen bestämmer" 
Det är polisen och ingen annan myndighet som kan ge tillstånd för försäljningsstånd på Östercentrum.
Så har i varje fall jag fattat saken...
Lars Thomsson (c) var undrande inför beslutet i kommunfullmäktige om att ändra de lokala föreskrifterna för torghandel.
Meningen är att de handlare som normalt har försäljningsstånd på Stora torget i Visby skall erbjudas plats på öster under Medeltidsveckan i år.
Detta som kompensation för att torget skall kunna upplåtas till restaurangerna kring torget.
Ove Nyman (m) erkände, som tekniska nämndens ordförande, att han inte tolkat reglerna på samma sätt som Lars Thomsson.
Kommunjuristen klargjorde emellertid att det faktiskt är polisen som ger tillstånd efter att ha låtit ärendet gå på remiss till kommunen som ägare till gatumarken.
Då skall vi naturligtvis vara positiva till försäljningsstånden, menade Ove Nyman.
Därmed tog kommunfullmäktige det beslut som möjliggör för restaurangerna att flytta ut på torget under medeltidsveckan.

Fler skall lockas till politiken
Förtroendemannaorganisationen på Gotland ska ses över.
Kommunfullmäktige biföll nämligen motionen från Eva Nypelius m.fl. (c) om att en sådan översyn skall göras inför nästa mandatperiod.
Syftet med motionen är att öka antalet förtroendeuppdrag och få fler att engagera sig i politiken.
Lars Thomsson underströk det angelägna med motionen.
40 procent av alla politiska förtroendeuppdrag har försvunnit under den senaste 10-årsperioden.
Detta är inte en hållbar utveckling ur demokratisk synvinkel, framhöll han.
Vi måste göra någonting för att få fler att engagera sig politiskt. Därför måste det också finns uppdrag.
Även mindre uppdrag så att den nyrekryterade kan växa in i sin politikerroll.
Motionen stora betydelse underströks av fler talare, Torgny Lihnell (mp), Åke Svensson (s) och Carina Flodman-Andersson (v).
Ove nyman (m) instämde också och uttryckte oro över att så många yngre väljer bort politiken och prioriterar familjen.
Det viktigaste är att förbättra villkoren för dem vi vill ha med , sade Ove Nyman.

"Pådyvlad" ny kostnad 
Kommunfullmäktige beslutade även om nya avgifter och tillämpningsregler inom äldre och handikappomsorgen. Taxor och regler som skall börja tillämpas redan den 1 juli i år.
Beslutet reglerar alltså vad kommunen får ta ut i avgift för vård, omsorg och socialt stöd enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.
Inför beslutet ställdes en del frågor eftersom förändringarna huvudsakligen är styrda av ett riksdagsbeslut.
Vad kostar den här reformen Gotlands kommun, undrade Lars Thomsson.
Minst 5,3 milj kr per år!
Lars Thomsson tyckte att de var konstigt att Per-Anders Croon (m) som ansvarig nämndordförande inte reagerat. Det borde han göra.
Här lassas vi på en kostnad på 5-6 milj kr utan att vi kan göra någonting åt det.
Det är ett mastigt förslag som det är svårt att sätta sig en i, menade Rose-Marie Stenbom (s).
Det är klart att man reagerar när man pådyvlas nya kostnader från staten, sade Per-Anders Croon.
Men vi kan tyvärr inte göra så mycket åt det.
Det blir lite knepigt när man skall betala taxa efter inkomst, sade Björn Jansson. Därför är det bra att maxtaxan införs. Det är i varje fall bättre än det tidigare avgiftsraseriet. Det är orimligt att utgå från inkomsten.
Björn Janssons sammanfattning av debatten var att reformen egentligen borde finansieras via skatten. Och skatt skall man betala efter bärkraft.