Politikerbesök i Hörsne skola
Engagerade lärare, en medveten och konsekvent pedagogik, en av öns kojvänligaste skolgårdar och barn så att det räcker för att fylla skolan i åtminstone tio år till.
- Vi sticker inte under stol med att det finns brister. Men de beror till stor del på att skolans framtid varit osäker så länge att kommunen inte velat satsa några pengar på förbättringar, säger Rutger Langland i föräldraföreningen.
Föreningens ordförande Anna Hörs-ne-Malmborg kunde i går morse hälsa sex politiker och några tjänstemän från barn- och utbildningsförvaltningen välkomna till Hörsne skola.
- Vi tyckte det var bättre att bjuda hit er på dagtid en vanlig skoldag än en kväll, även om det innebär att färre har möjlighet att komma.Vi vill att ni ska få se verksamheten och den unika profil som vi är rädda om.
Barnen räcker till
I Hörsne skola går 86 elever, från förskoleklass till och med årskurs sex. Språket står i centrum i undervisningen. Lärarna på skolan tar kontakt med föräldrar i upptagningsområdet redan när deras barn är ett år för att prata om barns språkutveckling. Detta följs sedan upp när barnen är fyra år.
Föräldrarna menar att det finns barn i Hörsne och socknarna runt omkring för att fylla skolan i många år till. De får medhåll av Allan Kolmodin, som i går var med som representant för olika föreningar i socknen och som själv har fyra barnbarn i Hörsne skola.
- Befolkningen ökade med 14 personer förra året. Barnfamiljer står i kö till bostadsrättslägenheterna i Hörsne, förklarar han. Och den här skolan är en av de största på landsbygden.
Ser till helheten
Men de siffror som barn- och utbildningsförvaltningen har visar på ett minskande elevunderlag över hela Gotland.
- Vi försöker se till helheten och att behålla skolor på geografiskt spridda platser, säger Brittis Benzler, ordförande i nämnden.
Men varje skola slåss för sin existens. Föräldraföreningen i Hörsne skola försökte ge en helhetsbild av sin skola. De tycker att det underlag som politikerna har inför sitt beslut inte visar hela sanningen.
De framhöll de kreativa och ambitiösa lärarna som arbetar mycket med projekt och samarbete med skolor i andra länder, något de sökt och fått pengar till på andra håll än av kommunen.
- Det är en mysig skola även om den är sliten. Vi har en av de bästa skolgårdarna och eleverna har själva ansökt om och fått ned hastigheten förbi skolan till 30 kilometer i timmen. Tyvärr finns det föräldrar i området som väljer andra skolor för sina barn eftersom framtiden för Hörsne skola är så osäker, berättar Rutger Langland. Ovissheten skapar frustration.
Byggnad med brister
Politiker och tjänstemän gjorde en rundvandring i skolan, tittade på lokalerna och på vad eleverna gjorde. Sjätteklassarna hade för dagen flyttat in i matsalen för att låta gästerna använda paviljongen där de annars håller till. Julia Andersson, Källunge, är en av eleverna i sexan.
- Även om jag snart slutar här på skolan så tycker jag att den ska få vara kvar. Det är en bra skola, säger hon.
Men själva byggnaden har brister. Underhållet är eftersatt. Och att skolan saknar en mathiss så att Laila Boberg får bära all mat, tunga potatissäckar och andra råvaror upp för den smala, svängda trappan till köket och matsalen på övervåningen är ett av de större problemen.
- Vi har i många år bett att få en mathiss men fått nej. Det är väl billigare att slita ut mig, säger hon. För det börjar kännas i kroppen nu när man blir äldre.
Få sjukskrivningar
Laila Boberg har arbetat i köket på Hörsne skola sedan 1988 och i andra skolkök innan dess.
- Jag trivs så jättebra här i Hörsne skola. Det är därför jag står ut med bärandet och släpandet, säger hon.
Lärarna trivs också. Omsättningen är låg och sjukskrivningarna få. Bodil af Petersens har arbetat som lärare i Hörsne i 24 år och har just nu årskurs fem.
- Det är klart att vi vill att skolan blir kvar. Vi har det ju så bra här, både personal och elever.
Och föräldrarna uppmanar politikerna att mer se till det som är bra med skolan än det som är dåligt.
- Vi vet att pedagogiken är väldigt bra. Men det kommer att behöva investeras 11-12 miljoner kronor för att ordna ventilation, handikappanpassning och annat, förklarade Freddy Sirland från förvaltningen.
Intresse för en friskola
Den summan går nog att få ned, tror föräldrarna. Man behöver inte sikta mot stjärnorna vid en renovering och det finns många ideella krafter.
- Och vart ska eleverna ta vägen om skolan läggs ned? En snabb enkät som vi har gjort visar att majoriteten av familjerna är intresserade av en friskola i Hörsne.
Senare i vår tar barn- och utbildningsnämnden beslut om vilka skolor som står på tur att läggas ned.
Så jobbar vi med nyheter