Diskussionen internt hos Gotlandspolisen om Gotlands insatsstyrka har pågått en längre tid.
Enligt Magnus Holmén har kritikerna rätt i att styrkan dränerats på personal och kompetens.
- Det är färre i dag än tidigare, vissa har slutat och det krävs också en hel del träning för att hålla kompetensen, säger han.
Men detta är en medveten prioritering av verksamheten. Från Rikspolisstyrelsen (RPS) finns inga krav på att Gotland ska ha en egen insatsstyrka. Snarare tvärtom.
- Vi har faktiskt fått en del kritik för den. Man har menat att vi istället borde ringa efter poliser som verkligen kan det där. Men jag har tyckt att insatsstyrkan varit bra, och vill ha den kvar eftersom det ändå tar tid att få hit poliser från fastlandet, säger Magnus Holmén.
Men polisen på Gotland har och har haft en ansträngd ekonomi och det har gjorts en stor översyn av organisationen. Då har man kommit fram till att andra delar måste prioriteras över insatsstyrkan.
Samtidigt har RPS kommit med direktiv om att alla poliser i yttre tjänst ska genomgå utbildning i teknisk konflikthantering, något som inte ersätter en insatsstyrka men ändå höjer kompetensen hos personalen i utsatta lägen.
- Med obegränsat med resurser hade jag absolut velat ha kvar insatsstyrkan på det sätt den fanns tidigare. Men det är en avvägning som måste göras.
Med Brucebo som exempel säger Magnus Holmén att en liknande situation i dag skulle kunna hanteras av Gotlandspolisen.
- Jag är övertygad om det. Insatsstyrkans uppgift är ju först och främst defensivt taktisk. Man ska frysa läget, vänta utanför och avvakta. Men farliga situationer som uppstår akut, som till exempel en skolskjutning, de sker ju på väldigt kort tid och där är det kanske de första 20 minuterna som är avgörande. Det är därför vi utbildar all personal i teknisk konflikthantering, säger han.